/
/

Patientregistret för 2004 ur ett DRG-perspektiv

Denna publikation går inte längre att beställa i pappersform.

Sammanfattning

Syftet med rapporten är att beskriva patientdata ur ett DRG-perspektiv. DRG som är en förkortning för Diagnos Relaterade Grupper innebär gruppering av primärklassificerade diagnoser och åtgärder till DRG-koder enligt en förutbestämd algoritm. DRG-gruppering benämns också som sekundär patientklassificering. Genom att vårdtillfällena delas in i ett relativt litet antal grupper, ca 500, får man i DRG ett instrument för överskådlig verksamhetsbeskrivning. Klassificeringsprincipen är att medicinskt likartade vårdtillfällen, som dessutom är ungefär lika resurskrävande, sorteras in i en och samma grupp. DRG är således ett sätt att beskriva sjukhusets patientsammansättning (case mix), mycket mer överskådligt än om verksamheten skulle beskrivas med tusentals diagnos- och operationskoder.

Rapporten bygger på Socialstyrelsens patientregister som omfattar patientdata för hela rikets slutenvård. I patientregistret ingår så kallade patientadministrativa data kring varje vårdtillfälle men inga kostnadsdata. Databasen som utgör underlaget för denna rapport innehåller alla de vårdtillfällen som finns i patientregistret 2004, dock exklusive psykiatrisk vård, geriatrik, hälso- och sjukvård i särskilt boende, palliativ vård, eftervård, konvalescensvård, sjukhemsvård samt dagsjukvård. Materialet är grupperat med version 2004 av NordDRG-SE.

I rapporten presenteras beskrivningar av vården i DRG-termer, jämförelser av medelvårdtider och registreringssätt mellan sjukhus mm.

Jämförelsetalen t.ex. i form av medelvårdtid för ett specifikt DRG kan i vissa fall visa upp en mycket stor spridning mellan de olika sjukhusen. Orsaker till denna spridning kan vara omhändertagandet efter vårdtillfället. Förekomsten av och samarbete med geriatrik och kommun, tillgång till hemsjukvård och patienthotell ser olika ut i olika delar av landet. Andra orsaker är skillnader i klinikens ansvar och del i vårdkedjan, skillnader i patienternas situation och förutsättningar samt skillnader i effektivitet mellan sjukhusen.

Vi rekommenderar därför en viss försiktighet i tolkningen av resultaten.

Medelvårdtiden var 4,7 dagar per vårdtillfälle år 2004 och har minskat med 0,3 dagar jämfört med 1997. Cirkulationsorganens sjukdomar omfattar 18 procent av samtliga vårdtillfällen och är därmed den största organspecifika gruppen, följd av sjukdomar i matsmältningsorganen på andra plats och rörelseorganens sjukdomar på tredje plats.

Primärklassificeringens betydelse slår igenom vid granskning av registreringsmönster per sjukhus. Skillnaden i antalet diagnoser per vårdtillfälle har ett spann från 4,3 till 1 diagnoser/vårdtillfälle på sjukhusnivå och med ett genomsnitt på 2,1. Det har skett en påtaglig ökning av antalet diagnoser per vårdtillfälle från år 2001. År 2001 hade 20 sjukhus kodat 2 eller fler diagnoser per vårdtillfälle. År 2004 hade 46 sjukhus uppnått den nivån. Den största ökningen skedde mellan åren 2001 och 2002. Jämfört med 1998 har antalet diagnoser per vårdtillfälle ökat med 0,3 diagnoser/vårdtillfälle. Det är signifikant säkerställt att aktiv registrering av DRG-koder, på grund av användning av DRG som ersättningssystem samt utbildning av personal i klassifikation och vårddokumentation, ökar diagnosregistreringen.

Materialet (rapport inkl den fil med Pivottabell och interaktiv DRG statistik från Socialstyrelsens Statistikdatabaser på Socialstyrelsens hemsida) möjliggör för det enskilda landstinget eller sjukhuset att ta fram uppgifter på olika nivåer för att tjäna som referens till egna data.

Läs hela sammanfattningen

Publiceringsår: 2006
Artikelnummer: 2006-125-3
Format: PDF
Antal sidor: 19
Språk: Svenska
Pris (inkl. moms): 0 kr

Kontakt

Socialstyrelsen
075-247 30 00

Mer hos oss

Patientregistret