/
/

Metod för behovsbedömning - Rapport från InfoVU-projektets kunskapsnätverk för behov

Sammanfattning

Utgångspunkter

Enligt hälso- och sjukvårdslagen och socialtjänstlagen ska vården och omsorgen vara behovsbaserad (1, 2). Med detta menas att resurserna ska styras till de områden där behoven är störst och inom ett givet område ska den som har störst behov ha företräde. Bedömningen av behov kan göras på olika nivåer; befolkningsnivå, gruppnivå och individnivå. Oberoende av nivån omfattar behovsbedömningen tre steg, nämligen:

  • Identifiering av behov.
  • Bedömning av nödvändiga åtgärder för att tillgodose behovet.
  • Bedömning av nödvändiga resurser för att genomföra de nödvändiga åtgärderna.

Uppgiften för InfoVU har i första hand varit att utgå från individnivå.

Begreppet vårdbehov

Det finns olika tolkningar av begreppet behov. Det kan ses som en inre spänning hos individen; ett psykologiskt tillstånd som skapar motivation eller begär i syfte att eliminera denna spänning. Inom fysiologin talar man på motsvarande sätt om att individen strävar mot balans eller jämvikt/homeostas. Störningar av denna jämvikt kan orsakas av inre eller yttre faktorer. Vätskebrist kan vara ett exempel på störd jämvikt som leder till törst; genom att dricka återställs jämvikten.

En annan tolkning av begreppet behov är målrelaterat enligt synsättet ”P behöver X i den utsträckning X är nödvändigt för att realisera ett visst tillstånd/mål”. Detta behovsbegrepp har utvecklats av Per Erik Liss (1993) för tillämpning inom vård/omsorg och det är detta begrepp som InfoVU tillämpat (3).

För att identifiera ett vård-/omsorgsbehov behövs kunskap om det aktuella tillståndet och det avsedda tillståndet (Avsett tillstånd = det hälsotillstånd som socialtjänstpersonal eller hälso- och sjukvårdspersonal, oftast i samråd med berörd individ, har beslutat att försöka uppnå (4).); behovet blir då skillnaden mellan dessa tillstånd [4]. För att eliminera behovet krävs nödvändiga vård-/omsorgsinsatser. Kravet på dessa insatser är att de är verksamma. Man kan aldrig ha behov av en åtgärd som inte är verksam! Genom uppföljning kan graden av måluppfyllelse mätas (i vilken utsträckning som behovet eliminerats). Målet beskrivs i tre dimensioner:

  • Kvalitativa - vad som ska uppnås.
  • Kvantitativa - hur mycket som ska uppnås.
  • Temporala - när målet ska uppnås.

Det finala målet för insatserna kan långt ifrån alltid definieras vid den primära kontakten med vården/omsorgen. I praktiken sätts därför ett antal delmål på ett vis som framgår av följande enkla exempel där det övergripande målet/vårdbehovet är varaktig smärtfrihet hos en patient med besvärande koliksmärta i buken.

Individen som söker vården på grund av attackvisa buksmärtor blir i första hand föremål för utredning med målet att fastställa orsakerna till besvären. Först då det visat sig att gallsten är orsaken till individens besvär blir det aktuellt att genomföra en operation (den nödvändiga åtgärden) för att nå målet smärtfrihet, dvs. tillgodose vårdbehovet.

Det aktuella hälsotillståndet liksom det avsedda hälsotillståndet för en population kan beskrivas i mått som livslängd och förekomst av sjukdomar och skador. Genom att beskriva det aktuella tillståndet och fastställa det avsedda tillståndet med dessa mått kan populationens behov definieras. Nödvändiga åtgärder för att eliminera behovet kan då t.ex. vara att genomföra vaccinationsprogram eller trafiksäkerhetsprogram. Effekten av åtgärderna återspeglas i vilken grad som målen uppnåtts.

Gradering av behov

Tillämpningen av en behovsstyrd vård och omsorg förutsätter att behoven kan graderas. Den som har störst behov ska ju ha företräde.

Det aktuella tillståndet - sjukdomens svårighetsgrad - har en central betydelse för vårdbehovets storlek; givet att det önskade/avsedda hälsotillståndet är lika har den med svårare sjukdom/högre grad av ohälsa det största vårdbehovet. I detta sammanhang är det också väsentligt att värdera konsekvenserna av utebliven vård. Om utebliven vård leder till en allvarlig försämring av individens eller populationens hälsotillstånd föreligger ett potentiellt vårdbehov som är väsentligt större än det aktuella. Vid akuta sjukdomar är de potentiella vårdbehoven ofta mycket påtagliga.

Hur görs behovsbedömningar inom vården idag

Vården idag är i huvudsak diagnosbaserad. I stort sett saknas rutiner för att bedöma och beskriva behov på ett strukturerat vis så att det blir möjligt att följa upp i vilken utsträckning behoven tillgodosetts. Vård- och omsorgsplaner som upprättas innehåller ofta goda beskrivningar av det aktuella tillståndet (i termer av diagnos och funktionstillstånd) men ofta saknas målet för den fortsatta vården eller är målet bristfälligt definierat. Därför blir det inte möjligt att följa upp i vilken utsträckning vårdbehoven tillgodosetts.

Vad har gjorts inom InfoVU

Det instrumentella målrelaterade behovsbegreppet har konkretiserats för vård och omsorg och i begränsad utsträckning prövats inom InfoVU:s fyra delprojekt (Stroke, Onda ryggar, Psykisk ohälsa och Äldre med stora omvårdnadsbehov/Samspråk). I olika delar av hälso- och sjukvården och omsorgen har försök gjorts att definiera patienternas/omsorgstagarnas aktuella tillstånd samt det avsedda/eftersträvade tillståndet. Vidare har en utvärdering gjorts av måluppfyllelsen.

Forsatt utveckling

En tillämpning av behovsbegreppet så som beskrivits ovan är en förutsättning för att det ska vara möjligt att utvärdera om vården bedrivs på avsett vis, dvs. att den är behovsbaserad. För att åstadkomma detta krävs ett mycket långsiktigt arbete.

Beskrivningen och dokumentationen av vård-/omsorgsbehov och uppföljning av i vilken utsträckning som dessa behov tillgodoses på individ-, grupp- och befolkningsnivå måste integreras inom de dagliga rutinerna i hälso- sjukvården och omsorgen. Målen ska vara tidsrelaterade och de vidtagna åtgärderna för att eliminera vård-/omsorgsbehoven ska beskrivas på ett sådant vis att det går att utvärdera om de varit adekvata för att nå målen.

De tester som gjorts inom InfoVU får ses som första prövande steg. Utvidgade prövningar med tillämpning av behovsbegreppet i olika vård-/omsorgssituationer är en nödvändighet för att vinna den kunskap och erfarenhet som behövs för att generellt kunna följa i vilken utsträckning som vård- och omsorgsbehoven tillgodosetts med använda resurser.

Läs hela sammanfattningen

Publiceringsår: 2006
Artikelnummer: 2006-124-9
Format: POD
Antal sidor: 24
Språk: Svenska
Pris (inkl. moms): 23 kr

Kontakt

Socialstyrelsen
075-247 30 00