/
/

Individbaserad verksamhetsuppföljning - för personer som insjuknat i stroke och personer med psykiska funktionshinder

Sammanfattning

InfoVU är ett projekt som Socialstyrelsen i samverkan med dåvarande Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet bedrev under åren 2001-2004 [1]. Info står för informationsförsörjning och VU för verksamhetsuppföljning. Projektet syftade till att utveckla uppföljning av vård och omsorg till ett heltäckande och sammanhållet system. Alla berörda ska kunna få bättre information om vem som får vilka insatser, till vilken kvalitet och kostnad. Socialstyrelsen har den 1 januari 2005 - 30 juni 2006 haft ett fortsatt uppdrag att i samverkan med Sveriges Kommuner och Landsting bland annat ansvara för ytterligare prövning av InfoVU:s modell för individbaserad verksamhetsuppföljning.

Den här rapporten redovisar ett delprojekt som har genomförts i samarbete med Östersunds kommun. Projektet har haft till syfte att:

  • Pröva den modell för att beräkna Kostnad per brukare (KPB) som tidigare utvecklats av InfoVU tillsammans med Borlänge kommun [2]. Är KPB-modellen tillräckligt konkret och generaliserbar för att kunna tillämpas av alla kommuner? Behöver kompletteringar göras?
  • Utvidga Kostnader per brukare till resonemang och beräkningar av Kostnad per resultat (KPR). Kan uppgifter om insatser och kostnader på individnivå kopplas till vårdens resultat?

I projektet har man prövat att relatera resultatbeskrivningar till Kostnad per brukare för en mindre grupp psykiskt funktionshindrade i Östersund som var beroende av insatser från både kommun och landsting.

Kostnad per brukare

Kostnad per brukare är en individrelaterad redovisning av insatser och kostnader. Enkelt uttryckt är det en metod för hur man kopplar kostnader för olika insatser till de individer som fått dessa insatser. De olika steg som ingår i en KPB-beräkning redovisas i rapporten, liksom de kompletteringar som gjorts. De viktigaste kompletteringarna är att hemsjukvård och boendestöd till psykiskt funktionshindrade har tillkommit som egna insatser. KPB har beräknats för all kommunal vård- och omsorgsverksamhet i Östersund.

Delprojektet har visat att den i Borlänge kommun utvecklade KPB-modellen är generaliserbar. Det gick snabbt att ta fram en komplett kalkyl i Östersunds kommun. Metoden ger värdefull verksamhetsinformation och kan därmed ge underlag till en effektivisering i den aktuella kommunen. Med hjälp av KPB kan kommunerna nu börja använda sina verksamhetssystem för uppföljning och få möjlighet att kontinuerligt följa upp brukarnas konsumtion och kostnader. Hur detaljerad KPB-informationen blir är beroende av hur registreringen i kommunens grundsystem ser ut.

InfoVU kan efter prövningarna i Borlänge och Östersund konstatera att de registreringar som görs i kommunerna är tillräckliga för att beräkna KBP. Ökad detaljeringsgrad och vidareutveckling kan göras successivt när metoden är i drift. InfoVU anser att KPB-modellen även bör kunna användas av närliggande verksamheter såsom individ- och familjeomsorg.

Kostnad per resultat

I rapporten presenteras en generell mätmodell för Kostnad per resultat (KPR). Modellen utgår från att beviljade insatser ges efter det funktionstillstånd och de behov som brukaren hade innan insatsen påbörjades. Ett mål för insatsen bestäms och resultatet mäts i måluppfyllelsen när insatsen genomförts. Måluppfyllelsen utvärderas genom att brukarens funktions-tillstånd mäts vid mätperiodens slut. En värdeskala används. Till dessa resultatmått kopplas Kostnad per brukare (KPB). Modellen har prövats för en grupp psykiskt funktionshindrade. Urvalet är mycket litet, endast sju personer, varför resultatet endast kan ses som ett exempel på hur man kan skapa resultatmått och kostnadssätta dem. Men trots att prövningen var liten och skedde under speciella förhållanden har den gett värdefulla erfarenheter.

En slutsats är att mätmodellen för resultat bör kunna generaliseras och även användas för andra grupper än psykiskt funktionshindrade. Modell och resonemang har generell karaktär. Den gör inte anspråk på att vara heltäckande utan bör ses som ett första steg mot individrelaterade resultatmått. Den visar att under förutsättning att individens aktuella funktionstillstånd och situation registreras i början och slutet av en mätperiod kan viktiga resultatmått såsom förändring i brukarens funktionstillstånd tas fram och det går att koppla ihop dessa mått med KPB. Det krävs dock en hel del utvecklingsarbete när det gäller att formulera mätbara mål och använda värdeskalor för att mäta måluppfyllelse innan man kan mäta Kostnad per resultat i landstings och kommuners verksamhet. En verksamhetsuppföljning som fokuserar på resultat för individen kommer också att kräva delvis nya arbetsmetoder.

Resultat kan beskrivas ur fler aspekter och resultatmåtten som beskrivits bör därför relateras till fler indikatorer, exempelvis för kvalitet för att ge en nyanserad bild.

Vid beräkningar av KPR är mätning av funktionstillstånd centralt både för att skapa resultatmått, sätta mål och utvärdera mål. Ett första steg mot att kunna beräkna Kostnad per resultat är därför främst att utveckla beskrivning och klassificering av funktionstillstånd och att koppla värdeskalor (bedömningsinstrument) till dessa.
Läs hela sammanfattningen

Publiceringsår: 2006
Artikelnummer: 2006-124-5
Format: POD
Antal sidor: 93
Språk: Svenska
Pris (inkl. moms): 76 kr

Kontakt

Socialstyrelsen
075-247 30 00

Mer hos oss

Psykisk ohälsa