/
/

Det lönar sig – ekonomiska effekter av verksamheter med personligt ombud

Sammanfattning

Detta är en utvärdering av de ekonomiska effekterna av de personliga ombudens arbete i Kristianstad och Lund. Förutom att ge en bild över de samhällsresurser som satsas på psykiskt funktionshindrade, så illustreras även hur dessa resurser fördelas mellan olika typer av insatser samt de ekonomiska effekter man kan se på lite längre sikt.

Studien baseras på ett slumpmässigt urval av 40 klienter inom PO-verksamheten i Lund och Kristianstad. För dessa klienter har journaldata samlats in för de 5 åren innan de fick kontakt med PO och för hela tiden efter denna tidpunkt fram till och med tredje kvartalet 2004 då undersökningen genomfördes. Klienterna i urvalet skulle ha haft en ursprunglig kontakt med PO minst 18 månader innan undersökningen genomfördes. För varje klient registrerades även ett antal bakgrundskarakteristika för att ge en uppfattning om hur kön, ålder, tidigare insatser, sociala nätverk och annat påverkar resultaten.

Urvalet uppvisade inga större skevheter fördelat över dessa bakgrundsvariabler jämfört med befintliga kunskaper om populationen i stort i riket, förutom när det gäller könsfördelning och kontakttidens längd. Urvalet innehåller en större andel män och kontakttiden ser ut att vara längre än för riksgenomsnittet. Vi kan inte se att detta ger anledning att dra slutsatsen att de effekter vi har funnit starkt avviker från rikspopulationen av klienter. Känslighetsanalyser vi gjort kring dessa två variabler pekar snarare i motsatt riktning. Detta förhållande gör att det kanske är möjligt att anta att flera av studiens effekter kan vara giltiga på riksnivå. Vi har inte funnit något tecken på att det motsatta skulle vara giltigt.

Studien har varit överraskande enkel att genomföra både vad avser den modellansats som har tillämpats och möjligheterna att få fram data. Förklaringen till det senare är den goda förankring och höga trovärdighet som de medverkande ombuden haft i sina hemkommuner. Modellen var sedan tidigare utprovad bl.a. i en pilotstudie till denna huvudstudie.

Följande slutsatser kan lyftas fram avseende de ekonomiska effekterna av de personliga ombudens insatser för detta urval:

Samhället satsar betydande resurser på den målgrupp som här studerats – cirka 350 000 kronor per klient och år.

En mycket liten andel (cirka 5–7 procent) av dessa resurser används för aktivt rehabiliterande insatser. Resursanvändningen pekar på att dessa klienters marginalisering på arbetsmarknaden förstärks av agerandet hos berörda offentliga myndigheter, i första hand arbetsmarknadsmyndigheter och Försäkringskassan

Ombudens arbete förefaller skapa betydande effektivitetsvinster och ett bättre resursutnyttjande. De årliga vinsterna på längre sikt förefaller uppgå till cirka 170 000 kronor per klient och år.

Särskilt stora positiva ekonomiska effekter har noterats för ett antal grupper: de som innan PO inte haft samordnade insatser, de som innan PO haft omfattande insatser, de som har en tydlig diagnos samt de som inte har en multipel problematik. Effekterna påverkas inte av faktorer som kön, ålder, kommun, varaktighet i PO-kontakten eller tillgång till sociala nätverk.

PO-arbetet ser inte ut att ha särskilt stora effekter för gruppen med en komplex, föränderlig eller diffus problematik (dubbeldiagnoser).

PO-arbetets effekter ser ut att ha ett utpräglat investeringsperspektiv där det uppstår en investeringspuckel under ett års tid. De positiva ekonomiska effekterna av PO-arbetet tilltar under undersökningsperioden.

PO-arbetet leder till omfördelningseffekter både inom och mellan berörda myndigheter. Den stora vinnaren är landstinget. Kommuner och försäkringskassorna är måttliga förlorare.

När ombuden kommer in i bilden förskjuts insatserna tydligt i riktning mot mer rehabiliterande åtgärder, dvs. från passiviserande i riktning mot aktiverande insatser.

Kostnaderna för en PO-insats i de två kommunerna uppgår till cirka

40 000 kronor per klient. Under de fem år som följer efter det att en klient fått ett ombud minskar samhällskostnaderna med cirka 700 000 kronor, vilket i pay off-termer motsvarar cirka 17 gånger pengarna.

Denna typ av brukarcentrerade insatser med ett starkt samordnande inslag förefaller vara både bra för klienten och ge stora positiva samhällsekonomiska effekter. I studien har vi fått tämligen goda och konkreta mått på samverkans positiva ekonomiska effekter men också de omfördelningseffekter som uppstår. Det finns ett stort och trängande behov av att utveckla, pröva och tillämpa uppföljnings- och utvärderingssystem kring de ekonomiska konsekvenserna av rehabiliteringssamverkan. Vi har här kallat detta samverkansbokslut.

De öppnare vård- och behandlingsformerna får till följd av ombudens arbete en större andel av de totala kostnaderna. Man kan tolka det som att klienterna genom ombudens stöd kan leva ett mer normalt liv utan tvångsåtgärder av olika slag. En del av de aktiverande och rehabiliterande insatser i klientens liv och insatser som gör det möjligt att leva ett mer normalt liv har också ökat påtagligt, t.ex. daglig sysselsättning och ledsagning. Sammantaget tyder den ekonomiska analysen av de ekonomiska omfördelningseffekterna mellan olika myndigheter på att psykiatrireformens avsikt – att få ett mer normalt liv med mindre inslag av institutionsåtgärder och slutna vårdformer – får ett genomslag i PO-arbetet. Helt följdriktigt sker en kostnadsförskjutning i denna riktning.

Problemet är möjligtvis att den offentliga aktör som förlorar mest på reformen också har ett ansvar för dess genomförande och att den stora vinnaren landstinget inte har några åtaganden i processen. Utifrån våra kalkyler skulle man kunna dra slutsatsen att en lösning skulle vara att diskutera detta som ett skatteväxlingsproblem mellan kommun och landsting. Utrymmet för en sådan skatteväxling skulle kunna ligga i intervallet 2–3 miljoner kronor per ombud för landets 300 ombud dvs. totalt 600–900 miljoner kronor.

Sammanfattningsvis skulle man i resultattermer kunna säga att PO-reformen förefaller förstärka psykiatrireformens intentioner mot ett mer normaliserat liv, mindre institutionsplaceringar och fler rehabiliterande insatser. Dessutom faller samhällets kostnader dramatiskt.

Resultat och resonemang i denna huvudrapport finns utvecklade i ett arbetsmaterial fördelat på tre bakgrundsrapporter som kan rekvireras direkt från författarna.

Läs hela sammanfattningen

Publiceringsår: 2006
Artikelnummer: 2006-123-6
Format: POD
Antal sidor: 57
Språk: Svenska
Pris (inkl. moms): 68 kr

Kontakt

Socialstyrelsen
075-247 30 00

Mer hos oss

Socialtjänst