Utskrift från www.socialstyrelsen.se
Publicerad: 2006-01-01 02:00
För att handla i Socialstyrelsens webbutik måste du ha en webbläsare som stödjer JavaScript. Om du inte har det kan du beställa publikationer genom Socialstyrelsens beställningsservice på telefon 08-779 96 66 eller e-post socialstyrelsen@strd.se.
Publiceringsår: 2006Artikelnummer: 2006-123-38Format: KompendiumAntal sidor: 68Språk: SvenskaPris (inkl. moms): 76 kr
I den här rapporten beskrivs de ämnen och ämnesgrupper som är vanliga i inomhusmiljön, liksom de möjliga källorna till dessa ämnen. Främst tas emissioner från byggnads- och inredningsmaterial och hushållsprodukter upp, men också ämnen som bildats vid kemiska reaktioner mellan olika föroreningar i inomhusmiljön. Rapporten innehåller också en genomgång av de hälsoproblem som förknippas med inomhusmiljön, liksom kortfattade sammanställningar av åtgärder, lagstiftning, information och bedömningsgrunder
Många människor relaterar besvär och sjukdomar till inomhusluften i byggnader där de bor eller arbetar. De vanligaste symtomen är trötthet, huvudvärk, klåda, sveda och irritation i ögonen samt irriterad, täppt eller rinnande näsa. Dessa problem är särskilt vanliga hos dem som har en allergi eller annan form av överkänslighet. Men hittills har man inte kunnat fastställa några entydiga samband mellan luftens kemiska sammansättning och de symtom som människor relaterar till sin inomhusmiljö.
I byggnader där människor upplever problem är det viktigt att göra en utredning för att ta reda på vad som kan orsaka besvären. Det är fastighetsägaren, den som ansvarar för verksamheten eller arbetsgivaren som har ansvar för att undersöka om besvären kan bero på brister i byggnaden. Den viktigaste åtgärden för att lösa problemen är att byta ut material som emitterar skadliga ämnen - om man kan identifiera några sådana. Det är också viktigt att ha en effektiv ventilation och ett bra underhåll - inklusive en god daglig skötsel.
Det finns ännu inte tillräckligt vetenskapligt underlag för att fastställa någon rekommendation för när man ska vidta åtgärder då människor upplever besvär av dålig luftkvalitet i bostäder eller allmänna lokaler. Av praktiska skäl använder man därför hur människor upplever luftkvalitet som vägledning för åtgärder. Man får bedöma varje enskilt fall för sig till exempel hur många personer som upplever besvärande lukt, hälsoeffekter, aktivitetsstörningar eller andra effekter.
Trots att mycket återstår att utforska när det gäller hur kemiska ämnen i inomhusmiljön påverkar människors hälsa är det klarlagt att många personer upplever besvär. Det är viktigt att problemen tas på allvar. Tillämpa dagens kunskap och
Michael Ressner075-247 31 46
Inomhusmiljö
Växel: 075-247 30 00