/
/

Översvämningarna i Tjeckien och östra Tyskland 2002 – KAMEDO-rapport 88

KAMEDO-rapporterna ges ut av Katastrofmedicinska observatörsstudier (KAMEDO) vid Socialstyrelsens enhet för krisberedskap. Utsända observatörer studerar de medicinska, psykologiska, organisatoriska och sociala aspekterna av katastrofer. Resultaten med fokus på erfarenheter presenteras i rapporterna.

Sammanfattning

Under hösten 2002 drabbades Tjeckien och sydöstra Tyskland av svåra översvämningar längs floderna Moldau och Elbe. Orsaken var häftiga regn, särskilt 7-8 och 11-13 augusti. Det hade dessutom regnat mycket i Alperna tidigare under sommaren. I Moldau nåddes kulmen när vattnet stod 7,5 meter över medelvattenståndet, i Elbe vid 9,4 meter.

Översvämningen fick förödande konsekvenser. Byar och städer, stora arealer åkermark, vägar, gator och industriområden översvämmades. Tusentals människor tvingades lämna sina hem och flera sjukhus fick utrymmas. Översvämningen ställde stora krav på hela samhället i det akuta skedet men även långsiktigt. Panik eller kaos uppkom aldrig.

Sammanlagt evakuerades 48 000 personer i Prag i Tjeckien och av dessa var cirka 25 000 äldre medborgare. Två stadsdelar i Prag evakuerades helt och hållet, främst med buss. Evakueringscentraler inrättades i skolor, studenthem och militärförläggningar. Tio procent av dem som fått lämna sina hem, cirka 5 000 personer, utnyttjade denna möjlighet.

Evakueringen var så omfattande att det inte gick att kontrollera att alla bostäder hade evakuerats. Det var den enskildes eget ansvar att lämna sitt hem.

I Dresden, Tyskland, evakuerades fem stora sjukhus med tillsammans mer än 5 000 patienter när sjukhusbyggnaderna omslöts av vatten. Elektricitet, värme, vatten och sanitet slogs ut. Därigenom försvårades eller omöjliggjordes databaserad informationsspridning och journalhantering. Katastrofplaner som till stor del förutsatte fungerande telefonsystem visade sig också sårbara.

I Tyskland kan försvarsmaktens resurser mobiliseras när landet påverkas av en katastrof. Det visade sig vara en viktig förutsättning för den storskaliga flygevakuering av patienter från Dresden till andra sjukhus runt om i Tyskland som genomfördes. Samordningen av evakueringen visade sig vara en nyckelfråga.

Den lilla tyska staden Coswig vid Elbe drabbades också av översvämningen. Där fanns en levande bystruktur och invånarna tog stort ansvar själva för att på ett framgångsrikt sätt hantera översvämningens följder.

Observatörernas erfarenheter

Tjeckien

Färre larm

  • Det var färre akuta larm än vanligt under evakueringsperioden. Att de akuta larmen minskar i omfattning under en pågående katastrof är anmärkningsvärt även om det har konstaterats tidigare. Eftersom katastrofer kännetecknas av svår stress hos befolkningen skulle man snarare förvänta sig motsatsen, t.ex. att larmen om en stressrelaterad sjukdom som hjärtinfarkt ökade.

Sjukhusens robusthet

  • I Tjecken har man vid stora olyckor och katastrofer tillgång till mobila fältsjukhus som kan förstärka befintliga sjukhus. Ur svensk synpunkt är detta intressant. Sverige skulle mycket väl kunna ställas inför liknande svårigheter vid stora olyckor. Det ter sig därför inte särskilt genomtänkt att lägga ner fältsjukhusen, som vi gör i dag. Istället kunde man ha kvar några fältsjukhus i den civila organisationen och regelbundet öva deras funktion.
  • Elektriciteten slogs ut vid översvämningarna vilket försvårade eller gjorde det omöjligt att informera och kommunicera med personal och patienter ute på sjukhuset. Det måste finnas kommunikationsutrustning installerad som fungerar utan elektricitet och som når alla sjukhusets avdelningar, såväl personal som patienter. Sådan utrustning saknas ofta på svenska sjukhus vilket kan leda till stora svårigheter vid el- och teleavbrott.
  • Vid evakueringen framkom att all personal behövs vid en allvarlig händelse. Det räcker inte att förstärka med läkare och sjuksköterskor. Alla personalkategorier måste förstärkas, t.ex. även vaktmästare och kökspersonal.
  • Det datoriserade journalsystemet slogs helt eller delvis ut vid översvämningarna. En förutsättning för en säker patientrapportering är att det finns backup på datorserver utanför sjukhuset. Därifrån måste det gå att snabbt ta ut papperskopior.

Evakueringen och dess följder

  • Socialtjänsten ansvarade för utrymningen av långvårdsavdelningarna på Na Františkusjukhuset i Prag. I Sverige är det inte socialtjänstens utan sjukvårdshuvudmannens ansvar att utrymma sjukhus. Troligen skulle inget akutsjukhus här i landet kunna ta emot 40 extra patienter på ett acceptabelt sätt. Svenska akutsjukhus har ingen överkapacitet när det gäller vårdplatser. Inte heller kommunala äldreboenden har möjlighet att tillfälligt ta emot fler. Där har de äldre egna hyreskontrakt och bestämmer själva över sin bostad.
  • Efter återkomsten till sjukhuset kunde en försämring av patienternas hälsotillstånd noteras. Den berodde troligen på utebliven sjukgymnastik och visar på vikten av att inte avbryta pågående behandling. Försämringen medförde att patienterna behövde mer vård än före evakueringen vilket kräver mer personal.
  • Evakueringen av sjuka och handikappade i Tjeckien verkar ha fungerat bra. Inga problem framkom vid intervjuerna med socialtjänstens företrädare. Att så stor andel av sjuka och handikappade i Tjeckien vårdas på institutioner av olika slag skulle kunna vara en förklaring till detta. I Sverige där många sjuka och handikappade har eget boende skulle en evakuering kräva större resurser, både vad gäller transportfordon och personal. Dessutom skulle det vara svårt att fastställa om man hade nått alla hjälpbehövande.
  • I katastrofens akuta skede inriktade sig socialtjänsten framför allt på de omedelbara behov av praktisk hjälp som de drabbade hade. Först i senare skeden när många kände ångest och oro uppstod behov av psykologiskt stöd. Då behövdes även de psykologer som anmält sig som frivilliga.
  • Det uppstod många frågor om risken för smitta och behovet av vaccinationer under översvämningen eftersom renhållning och sophämtning inte längre fungerade. Insatser för att bekämpa smittspridning måste prioriteras, t.ex. att man planerar så att sopor kan transporteras bort och inte läggs på hög. Arbetet med detta är mest omfattande efter en översvämning. I planeringen inför en katastrof av den här arten är det särskilt viktigt att förutse den brist på vacciner och desinfektionsmedel som kan komma att uppstå. En väl fungerande organisation som kan tillgodose dessa behov bör byggas in i vår svenska beredskap.

Informationsspridning

  • Informationsinsatserna till befolkningen vid översvämningen var omfattande. Det var troligen en viktig anledning till att inte panik uppstod. Människor i kris är till stor del beroende av information från krisorganisationen för att kunna fatta egna beslut.
  • Det är nödvändigt att planera för alternativa informationssystem som inte förutsätter elförsörjning även när det gäller att informera allmänheten. Att placera högtalare på centrala platser och på fordon var ett bra sätt att nå ut. Att använda högtalare kan fungera särskilt bra nattetid då det är svårare att få visuell information att gå fram.
  • Vid utrymningen av stadsdelen Karlin i Prag genomfördes stora informationsinsatser. Informationen underlättades dock av att alla talar tjeckiska i Prag. I det mångkulturella Sverige bör planering för att kunna informera både skriftligt och muntligt på olika språk vara en del av krisplanen eftersom man vet att människor i kris föredrar att få information på sitt modersmål.

Tyskland

Sjukhusens robusthet

  • Vid de översvämmade sjukhusen fanns en stor del av el, VVS och datorservrar installerade i kulvertplanen. Man kan ifrågasätta om det är funktionellt och kostnadseffektivt att installera känslig teknisk apparatur under jord när det finns risk för översvämning. Erfarenheterna vid denna översvämning tyder på att det finns en risk för att apparaturen slås ut igen i en liknande situation.
  • Även i Sverige kan företeelser som översvämningar, elavbrott och bränder medföra att ett helt sjukhus måste evakueras med kort varsel. Det bör därför belysas i katastrofplanerna hur man går till väga vid evakuering av sjukhus (SOSFS 2005:13, kap 4, 2§). Det kan vara svårt att öva en sådan insats. Sjukvårdspersonal bör dock förberedas på att situationen kan uppstå.

Evakueringen

  • Det finns mycket att lära av den tyska försvarsmaktens förmåg
Läs hela sammanfattningen

Publiceringsår: 2006
Artikelnummer: 2006-123-2
ISBN: 91-85482-02-1
Format: Bok
Antal sidor: 76
Språk: Svenska
Pris (inkl. moms): 110 kr

Kontakt

Mer hos oss

Kamedo-rapporter