/
/

Vårdnadsöverflyttningar för barn placerade i familjehem - Uppföljning av lagändring enligt proposition 2002/03:53 – Stärkt skydd till barn i utsatta situationer

Sammanfattning

Den 1 juli 2003 infördes en bestämmelse i SoL och i LVU att socialnämnden, när ett barn varit placerat tre år i samma familjehem, särskilt ska överväga om det finns skäl att ansöka om överflyttning av vårdnaden enligt 6 kap. 8 § FB.

Syftet med bestämmelsen är att genom en överflyttning av vårdnaden till familjehemsföräldrarna skapa bättre möjligheter för kontinuitet och trygghet i vården.

Möjligheten för familjehemsföräldrarna att överta vårdnaden har funnits sedan 1983 då ändringar i föräldrabalken gjorde det möjligt att i vissa fall kunna flytta över vårdnaden om det var uppenbart bäst för barnet.

Tidigare undersökningar har visat att möjligheten till vårdnadsöverflyttning används i få fall.

Uppföljningen består av en sammanställning av antalet vårdnadsöverflyttningar för perioden 2000-2005, resultat från en fördjupningsstudie som beskriver socialtjänstens ställningstagande till ansökan om vårdnadsöverflyttning samt resultat från länsstyrelsernas tillsyn för åren 2003-2005.

Efter lagändringen har antalet vårdnadsöverflyttningar enligt FB 6 kap.8 § ökat. År 2005 gjordes 125 överflyttningar av vårdnaden till familjehemmet i 56 av landets kommuner. Under 2003 gjordes 64 överflyttningar i 37 kommuner. För samtliga av dessa placeringar har barnet varit placerat tre år eller mer i samma familjehem. Det görs fortfarande få överflyttningar av vårdnad i förhållande till antalet placerade barn. Den 1 januari 2005 var 3792 barn placerade i familjehem tre år eller mer.

För de vårdnadsöverflyttningar som gjordes under perioden 2000-2005 hade barnet i genomsnitt vistats 7 ½ år i familjehemmet och barnets genomsnittsålder var 11 ½ år vid tidpunkten för överflyttningen. Den genomsnittliga åldern på barnet vid placeringen var 1 ½ år för dessa barn.

Länsstyrelsernas tillsyn visar att man i vissa kommuner inte fullt ut följer skyldigheten att överväga om vårdnadsöverflyttning. Man kan anta att ökningen av antalet vårdnadsöverflyttningar fortsätter de närmaste åren tills man kommit ”ikapp” och gjort överväganden i samtliga ärenden.

Fördjupningsstudien av 179 familjehemsplacerade barn beskriver socialtjänstens ställningstagande till en ansökan vårdnadsöverflyttning efter övervägande. Studien visar att handläggarna inte ansökt eller planerar att ansöka om överflyttning av vårdnaden för 86 procent av sina aktuella placeringar. Den komplexa och sammansatta problematik som karaktäriserar en familjehemsplacering kommer tydligt fram i dessa överväganden.

Då vårdnaden flyttas över till familjehemsföräldrarna upphör barnet att vara familjehemsplacerat. För ett stort antal placeringar bedömer socialtjänsten att situationen i familjehemmet inte är mogen för en överflyttning av vårdnaden och att kriterierna således saknas för en ansökan om vårdnadsöverflyttning. Det kan t.ex. handla om att socialtjänsten är osäker på barnets anknytning till familjehemsföräldrarna eller att förhållandena i familjehemmet bedöms som instabilt. Socialtjänsten har därför behov av uppföljning av barnets situation och fortsatt tillsyn av familjehemmet.

Handläggarna lyfter fram den konflikt som är inneboende i lagstiftningen. Lagstiftningen har som mål att återförena barn och föräldrar. I verkligheten bor barnet i familjehemmet i många år och utsikterna är ofta små till en återförening med föräldrarna.

Studien visar att socialtjänstens handläggare ansöker eller planerar att ansöka om överflyttning av vårdnaden i något större omfattning om barnet placerades i familjehemmet i tidig ålder (0-3 år), om föräldern brister i umgänge eller vårdnadsansvar eller om modern har en varaktig psykisk sjukdom.

Socialtjänstens överväganden visar att familjehemsföräldrarna tvekar att ta över vårdnaden eftersom de mister stödet hos socialtjänsten i placeringskommunen efter vårdnadsöverflyttningen. Familjehemmet anger behov av stöd pga barnets problematik men även stöd och uppbackning i relation till föräldern vid exempelvis umgängestvister. Familjehemmet vill inte heller äventyra relationen till föräldern som man tror blir sämre om vårdnaden flyttas över till familjehemsföräldrarna.

De fördelar som en vårdnadsöverflyttning innebär för barn och familjehemsföräldrarna upplevs alltså av familjehemmet som mindre än nackdelarna. Fördelarna är att barnet vet var det hör hemma och att de nya vårdnadshavarna får ett tydligt vårdnadsansvar och slipper begära tillstånd av föräldern eller socialtjänsten i vardagsnära frågor. Nackdelarna som beskrivs är bl.a. att stödet från placeringskommunen upphör och att det upplevs som oklart om man får stöd av vistelsekommunen. Eftersom de nya vårdnadshavarna efter vårdnadsöverflyttningen får ansvaret för att umgänget ska fungera med barnets förälder innebär det att de måste hantera eventuella umgängestvister på egen hand. Dessutom får de ansvaret för att kräva in underhållsbidraget från föräldrarna om dessa inte skulle betala enligt dom eller avtal. Det finns heller inga ekonomiska fördelar för familjehemmet att ta över vårdnadsansvaret. Däremot upplever familjehemmet att det finns en risk för att socialtjänsten ändrar i avtalet om fortsatt ersättning.

Vi vet inte hur det familjehemsplacerade barnet påverkas av en vårdnadsöverflyttning. Undersökningen från 1999 som gjordes i samband med LVU-utredningen studerade endast tio placeringar där vårdnaden flyttats över till familjehemmet.

Erfarenheterna från kommuner med många vårdnadsöverflyttningar visar att en vårdnadsöverflyttning kan användas som ett sätt att skapa bättre möjligheter för kontinuitet och trygghet för barnet.

Uppföljningen visar också att lagändringen ännu inte har fått fullt genomslag i alla kommuner. Det råder i vissa kommuner osäkerhet kring rutinerna för övervägande, bl.a. hur ofta sådana bör göras samt hur det bör gå till och dokumenteras.

Socialstyrelsen avser att under hösten besluta om allmänna råd och en kompletterande handbok om socialnämndens ansvar vid behov av ny vårdnadshavare. Syftet med de allmänna råden och handboken är bl.a. att ge socialtjänsten vägledning i arbetet med vårdnadsutredningar enligt 6 kap. 8 § FB och de särskilda överväganden som föregår dessa utredningar. Handboken beskriver också innebörden av att vara särskilt förordnad vårdnadshavare samt vilka möjligheter som finns till fortsatt stöd och hjälp och ersättning från socialtjänsten. Förhoppningsvis medför dessa publikationer ökade kunskaper om gällande regler på området, säkrare ställningstaganden när det anses vara till barnets bästa att vårdnaden flyttas över samt större enhetlighet i kommunernas synsätt på dessa frågor.

Läs hela sammanfattningen

Publiceringsår: 2006
Artikelnummer: 2006-109-27
Format: POD
Antal sidor: 53
Språk: Svenska
Pris (inkl. moms): 76 kr

Kontakt

Socialstyrelsen
075-247 30 00