/
/

Förslag till en samlad statistik för missbruks- och beroendevården

Sammanfattning

Uppdraget

Regeringen har i regleringsbrevet för år 2005 givit Socialstyrelsen i uppdrag att utarbeta ett förslag på en statistik som täcker hela missbruks- och beroendevården, samt ge ett underlag för upprättandet av ett personregister. Syftet är att förbättra uppföljningen av vården. Statistiken skall även omfatta insatser för anhöriga.

Problem och brister

Den befintliga statistiken på detta område är behäftad med brister av olika slag, som gör att den inte ger en samlad bild av de insatser, i form av stöd, vård och behandling för personer som har problem med missbruk av alkohol och andra droger, som ges i landet . En starkt bidragande orsak härtill är att vården bedrivs av flera olika aktörer; hälso- och sjukvården, socialtjänsten, kriminalvården, privata vårdföretag, samt ideella organisationer. Uppgifterna om den vård som ges inom olika sektorer är inte enhetligt redovisade och samordnade. Den befintliga statistiken utgörs delvis av personnummerbaserade individuppgifter, delvis av ej personnummerbaserade individuppgifter och delvis av enbart mängdstatistik. Den finns endast delvis som officiell statistik, med de kvalitetskrav som gäller för sådan statistik. Statistiken ger praktiskt taget inga möjligheter att följa upp hur vården fungerar för de patienter eller klienter som vårdas. Det går inte ens att se hur många individer, totalt sett, som under ett år får insatser för missbruksproblem.

Socialstyrelsens principförslag

Socialstyrelsen lämnar här ett principförslag till en statistik som syftar till att öka kunskapen om missbruks- och beroendevården, och som därmed på sikt kan bidra med faktaunderlag för att förbättra vården. Om förslaget vinner acceptans, så begär Socialstyrelsen att få ett förnyat uppdrag att detaljutforma en plan för den samlade statistiken.

Förslagets huvudpunkter är införandet av:

1) en personnummerbaserad statistik och

2) en skyldighet för kommunernas socialtjänst och för specialiserade enheter för behandling av personer med missbruk eller beroende av alkohol och andra droger att lämna uppgifter för en sådan statistik .

Uppgiftsskyldigheten både för kommuner och för specialiserade behandlingsenheter, med olika slags huvudmannaskap och oberoende av vem som bekostar behandlingen, bör regleras i en gemensam, särskild förordning. I den förordningen ges Socialstyrelsen ett bemyndigande att meddela närmare föreskrifter om uppgiftslämnandet. För att en uppgiftsskyldighet för privata företag och ideella organisationer som bedriver behandlingsenheter för missbrukarvård med tillstånd enligt 7 kap. 1 § SoL ska kunna regleras genom en förordning krävs en komplettering om detta i 12 kap. 5 § SoL.

För specialiserade behandlingsenheter sker uppgiftslämnandet inom det nationella informationssystemet ”Klienter i missbruksbehandling – KIM”. Innehållet i det systemet (se bilaga 1 – uppgift om personnummer skall införas i formuläret) är till stor del styrt av de EU-gemensamma riktlinjerna för rapporteringen till ECNN. Efter att uppgiftsskyldigheten säkrat en heltäckande datainsamling avser Socialstyrelsen att på sikt ge KIM-rapporteringen status av officiell statistik. Innehållet i socialtjänststatistiken (den nuvarande datainsamlingens innehåll framgår av bilaga 2), som sedan länge är officiell statistik, kommer att bli mindre omfattande än i KIM-rapporteringen, och bestå av vissa sociodemografiska uppgifter, uppgift om insatsernas karaktär, typ av utförare samt antal vårddygn i heldygnsvård.

Socialstyrelsen avser att, med stöd av förordningen, upprätta tre varandra kompletterande, personnummerbaserade register, innehållande uppgifter om personer som fått insatser (stöd eller vård och behandling) för egna missbruks- eller beroendeproblem med alkohol och andra droger:

1. Personer med beslut om LVM-vård (befintligt register med uppgifter från länsrätter och Statens institutionsstyrelse)

2. Personer med beslut om SoL-insatser (nytt register med uppgifter från kommuner)

3. Personer i missbruksbehandling - KIM (nytt register med uppgifter från ”specialiserade behandlingsenheter” inom hälso- och sjukvård, socialtjänst, kriminalvård, privata vårdgivare).

Anhöriga eller närstående till personer med ett pågående missbruk (föräldrar, makar/partners/sammanboende, syskon, barn) är ofta hårt drabbade. Uppgifter om personer som får vårdinsatser med anledning av denna situation, kommer att efterfrågas – både från socialtjänsten, i form av biståndsbeslut, och från specialiserade behandlingsenheter. För denna grupp begärs endast vissa basuppgifter in (ej personnummer), och syftet med denna datainsamling är begränsat till att belysa omfattningen och karaktären av de insatser som ges till anhöriga totalt och till olika undergrupper.

Fördelar och nackdelar med personnummerbaserad statistik

Förslaget om införande av en personnummerbaserad statistik väcker frågan om avvägningen mellan kunskapsintresset och den personliga integriteten för de personer som söker och får hjälp för sina missbruksproblem. Det huvudsakliga syftet med en sådan statistik är att skapa tillförlitliga underlag för olika åtgärder som förbättrar de insatser i form av stöd, vård och behandling som samhället erbjuder inom detta område.

Missbruksproblem är heterogena till sin karaktär, och vårdbehoven skiljer sig mycket åt mellan olika individer och även för samma individ över den långa tid som en rehabiliteringsprocess ofta tar. Utan individuppgifter blir det svårt att göra tillförlitliga uppföljningar. Samtidigt finns på många håll inom socialtjänsten en strävan efter att underlätta hjälpsökande, och att ge råd och behandling som en serviceåtgärd utan registrering och formella biståndsbeslut. En sådan inriktning kan upplevas stå i motsättning till krav på att rapportera statistikuppgifter med personnummer även från sådana enheter. Risken för att personer i en ökande omfattning undviker att söka hjälp till följd av den föreslagna rapporteringsskyldigheten – bl.a. mot bakgrund av att narkotikabruk är kriminaliserat – måste värderas noggrant.

De fördelar som en personnummerbaserad statistik medför är bl.a. att:

  • Uppföljningsmöjligheterna förbättras, vilket gagnar brukare av missbrukarvården tjänster
  • Kvaliteten i statistiken ökar markant
  • Statistiken blir mer flexibel
  • Analyspotentialen för statistiken ökar drastiskt
  • Uppgiftslämnarbördan kan minska
  • Statistikproduktionen kan bli mer rationell och kostnadseffektiv.

Nackdelarna är bl.a. att:

  • Risk finns för integritetskränkning
  • Risk finns att brukares förtroende för vårdens utövare minskar
  • Möjligheten att få vård under anonymitet påverkas.

Socialstyrelsen tillämpar sedan flera år rigorösa säkerhetsrutiner vid insamling och fortsatt behandling av personuppgifter för statistiska ändamål. Något otillåtet röjande av känsliga personuppgifter från Socialstyrelsens statistikregister har heller aldrig påvisats.

Olika intressenters synpunkter

Socialstyrelsens förslag till samlad statistik bygger på insamling av känsliga personuppgifter. Det är möjligt att förslaget kommer att orsaka en debatt om integritetsproblematiken. Statistiken ska visa på nyttan av insatserna och att de resurser som åtgår används på bästa möjliga sätt. Förslaget har i olika former diskuterats med företrädare för kommuner, professionen, forskare och brukarorganisationer.

Det förekom en invändning mot behovet av personnummerbaserad statistik i den meningen att sådan statistik inte är en förutsättning för att åstadkomma detta. Från forskarhåll framhölls dock att uppgifter med personnummer är mycket viktiga för att man ska kunna göra bl.a. uppföljande studier av personer med missbruksproblem där bilden av olika insatser över tid framträder.

En annan uppfattning som framfördes var att vid en jämförelse med hälso- och sjukvården framstår det som om socialtjänsten inte tar samma ansvar för att utvärdera och utveckla metoder för behandling. Det motiverar att det skapas en möjlighet på central nivå för att ge underlag till bättre forskningsmöjligheter.

Med

Läs hela sammanfattningen

Publiceringsår: 2006
Artikelnummer: 2006-107-1
Format: POD
Antal sidor: 48
Språk: Svenska
Pris (inkl. moms): 76 kr

Kontakt

Socialstyrelsen
075-247 30 00