/
/

Hjärtinfarkter 1987-2002 samt utskrivna efter vård för akut hjärtinfarkt 1987-2003

Denna publikation går inte längre att beställa i pappersform.

Sammanfattning

Socialstyrelsens hjärtinfarktstatistik producerades för första gången 1996 genom en sambearbetning av patientregistret för sluten vård och dödsorsaksregistret. Denna publikation är den tredje som behandlar hjärtinfarktstatistik i serien Sveriges officiella statistik. Statistiken omfattar samtliga kända fall av akut hjärtinfarkt under åren 1987 – 2002. Dessutom omfattas vårdade för akut hjärtinfarkt tom 2003.

I statistiken ingår data om samtliga personer som haft en akut hjärtinfarkt enligt rapporteringen till patient- eller dödsorsaksregistret. För att en person skall ingå i statistiken krävs att ett giltigt personnummer har noterats i minst ett av registren och att akut hjärtinfarkt därvid finns registrerad som diagnos.

Sjukvårdshuvudmännen ansvarar för rapporteringen till patientregistret och läkarna för rapporteringen till dödsorsaksregistret. Socialstyrelsen ansvarar för driften av de båda registren.

Under perioden 1987-2002 har cirka 502 000 personer registrerats för akut hjärtinfarkt i Sverige. Antalet incidenta fall uppgår för samma period till drygt 640 000. Nära 350 000 av de 502 000 personerna hade avlidit före utgången av år 2002, varav 255 000 med akut hjärtinfarkt som dödsorsak (underliggande eller bidragande).

Såväl incidens som mortalitet är för akut hjärtinfarkt starkt köns- och åldersrelaterat. Risken för män att drabbas av en akut hjärtinfarkt och att avlida i hjärtinfarkt är ungefär dubbelt så stor som för kvinnor. I åldrarna under 55 år är risken för hjärtinfarkt tre till fyra gånger så stor för män som för kvinnor. Incidensen för kvinnor i en viss ålder är i samma nivå som för 5 till 10 år yngre män. Risken att drabbas av akut hjärtinfarkt ökar för män med 6 gånger och för kvinnor 9 gånger då åldern ökar från 50 till 70 år.

Antalet inträffade fall av akut hjärtinfarkt per 100 000 invånare sjönk under åren 1987-2000 med i genomsnitt drygt en procent per år. Som en följd av att nya diagnoskriterier infördes inom sjukvården 2001 ökade den uppmätta incidensen per 100 000 invånare och ligger år 2002 på en nivå cirka 9 procent över 2000 års. Totalt har den åldersstandardiserade incidensen för män minskat under 10-årsperioden 1992 till 2002 med 8 procent. I och med införandet av nya diagnoskriterier under perioden ligger nivån för kvinnor år 2002 på i stort sett samma som för år 1992.

Den åldersstandardiserade dödligheten i akut hjärtinfarkt per 100 000 invånare har under samma period sjunkit med i genomsnitt tre procent årligen.

Även letaliteten har sjunkit märkbart under de senaste 10 åren. År 1992 avled 42 procent av männen och 46 procent av kvinnorna inom 28 dagar efter infarkt. År 2000 var motsvarande värden 35 procent respektive 38 procent. År 2002 hade letaliteten minskat ytterligare. Männens 28-dagarsdödlighet uppmättes då till 32 procent och kvinnornas till 35 procent. Denna senare minskning måste främst tillskrivas de nya diagnoskriterierna från 2001 då många fall som tidigare skulle diagnostiserats som någon typ av angina nu fick diagnosen akut hjärtinfarkt.

Läs hela sammanfattningen

Publiceringsår: 2005
Artikelnummer: 2005-42-2
Format: PDF
Antal sidor: 75
Språk: Svenska
Pris (inkl. moms): 0 kr

Kontakt

Socialstyrelsen
075-247 30 00