/
/

Kommunala handlingsplaner för våldsutsatta kvinnor

Sammanfattning

Frågan om kvinnomisshandel har funnits på dagordningen i drygt femton år. Nyttan av kommunala handlingsplaner nämndes för första gången i Kvinnovåldskommissionens slutbetänkande 1995. Tio år senare (2005) har ca 70 procent av kommunerna handlingsplaner. Antalet har ökat successivt under senare år. Det finns dock inte någon enhetlig uppfattning om vad en handlingsplan är, vad dess syfte är och vad den ska innehålla.

Vi har urskiljt fyra typer av handlingsplaner utifrån deras huvudsakliga inriktning. Planerna är inte alltid renodlade, men lägger ofta tyngdpunkten på någon av följande inriktningar: (I) rutiner/riktlinjer för personalen, (II) plan för verksamhetsutveckling, (III) information om kommunens och berörda myndigheters och frivilligorganisationers resurser eller (IV) mål och övergripande policy för kommunen. De flesta planerna rör insatser för utsatta kvinnor som söker hjälp och syftar till att ge socialtjänstens personal handlingsberedskap i mötet med våldsutsatta kvinnor. Få planer rör strukturinriktade insatser för att förebygga och minska våldet i kommunen utanför socialtjänstens verksamhetsområde.

Vår genomgång visar att sättet att ta fram planerna varierar. I många kommuner har man tillsatt arbetsgrupper som fått tid att sätta sig in i frågorna. Planeringen har gjorts gemensamt med eller i nära samverkan med andra kommuner samt lokala företrädare för andra myndigheter och organisationer. I andra kommuner har man gett en utredare i uppdrag att ta fram en planen. Utredaren har då relativt självständigt lagt fram ett förslag till plan som sedan förankrats i förvaltningsledning eller i något politiskt organ.

För att en handlingsplan ska vara ett verkningsfullt redskap bör den vara förankrad och välkänd bland kommunpolitiker och personal. Den bör också finnas resurser för att göra det som man enligt planen ska göra. Vår inventering visar att tre fjärdedelar av planerna är politiskt förankrade. Att utreda på vilket sätt handlingsplanerna används och hur de är förankrade i kommunerna ingår inte i vårt uppdrag. Det är därför inte möjligt att utifrån vår undersökning bedöma kommunernas verksamhet för våldsutsatta kvinnor.

Läs hela sammanfattningen

Publiceringsår: 2005
Artikelnummer: 2005-131-39
Format: POD
Antal sidor: 35
Språk: Svenska
Pris (inkl. moms): 34 kr

Kontakt

Socialstyrelsen
075-247 30 00