/
/

Personlig assistans - En inventering av forskningsläget

Sammanfattning

Den 1 januari 1994 infördes lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, samt lagen (1993:389) om assistansersättning, LASS. Under de drygt elva år som gått sedan lagstiftningen trädde i kraft har det genomförts en rad studier av insatsen personlig assistans ur såväl assistansanvändarnas, de personliga assistenternas som politiska och organisatoriska perspektiv.

I denna rapport återges omfattning, inriktning och resultat från svenska studier som helt eller delvis skildrar personlig assistans. Materialet innefattar vetenskapliga publiceringar samt utredningar och rapporter från myndigheter och FoU-verksamhet. Därutöver omnämns uppsatser på C- och D-nivå vid universitet och högskolor, kommande avhandlingar inom området samt i viss omfattning material från handikapporganisationer.

Förändringen av stödet från hemtjänst till personlig assistans finns väl skildrat i ett par studier. Insatsen har haft stor betydelse för personer med funktionshinder och behov av personlig hjälp. Assistansen ger ökade möjligheter till jämlikhet och delaktighet i samhället. Samtidigt är det inte oproblematiskt att vara beroende av sina assistenter eller att organisera assistansen på ett tillfredsställande sätt. I ett flertal studier framträder hur den betydelsefulla assistansen även innebär svårigheter. Det finns ett makt- och beroendeförhållande inbyggt i relationen mellan människor som ger och tar emot hjälp, vilket kräver s.k. bemästringsstrategier.

Dubbelheten, det vill säga den samtidigt möjliggörande och hindrande assistansen, framträder i flera studier av ungdomar med assistans. Här skildras hur assistansen ger möjlighet till delaktighet med andra ungdomar men samtidigt kan utgöra ett hinder, bland annat genom att skapa avståndstagande. I analyser av situationen i skolan framträder konflikter mellan möjligheterna till social samvaro och prioritering av skolarbete. Även i familjer med en assistansanvändare uppstår konflikter mellan behovet av stöd och familjens behov av privatliv.

Personlig assistans som nytt yrke skildras i ett flertal studier. I en kartläggning av assistenternas bakgrund och skäl till yrkesval framträder en brokig grupp, det vill säga personer med varierande bakgrund. Det är värt att notera att många angav tidigare erfarenhet av personer med funktionshinder som skäl för att välja arbetet.

Personliga assistenters arbetsmiljö har varit föremål för flera studier som initierats av Arbetsmiljöverket. Även i andra studier framträder att den nya yrkesrollen kan innebära svårigheter som inte förekommer i motsvarande omfattning inom andra omsorgs- eller serviceyrken. Att yrkesmässigt träda in i en annan människas privata liv kan innebära svårigheter med gränsdragning mellan såväl arbete och fritid som mellan vänskap och professionell relation. Det uppstår spänningsfält som en konsekvens av att brukarens bostad utgör såväl en hemsfär som en arbetssfär. Den personliga assistenten ställs inför en rad etiska frågor som måste hanteras i en ofta ensam arbetssituation.

LSS-reformen och dess utveckling samt hur den hanteras i praktiken har studerats bland annat genom jämförande analyser mellan olika kommuner. Här framträder såväl likheter som skillnader i hantering av ärenden. Exempelvis kan en integrering av handikapp- och äldreomsorgen innebära en nivellering av ambitionsnivåerna som anges i lagtexterna. Handläggarna ser möjligheter att samordna och omfördela mellan verksamheterna, vilket företrädare för handikapporganisationerna menar är ett hot mot kvaliteten i verksamheten. I en studie av försäkringskassans handläggning av assistansärenden framträder de politiska, juridiska och etiska problem det kan innebära. Handläggarna åläggs dubbla roller som kan vara svåra att förena. De ska informera och uppmuntra individer att söka stöd för att få tillgång till goda levnadsvillkor och samtidigt se till myndighetens kärva ekonomi.

Sambandet mellan rättighetslagstiftning, lagtrots och domstolstrots framträder i studier av verkställigheten av domar. Bristen på sanktioner ses som en allvarlig brist i rättighetslagstiftningen. Underlåtenheten att verkställa domar innebär att tvångsmedel måste diskuteras. Vidare måste det skapas legitimitet och förståelse för prioritering av stödet till personer med svåra funktionshinder. Samtidigt visar andra studier att försenad verkställighet många gånger beror på brist på personal eller lämplig personal. I delar av landet är rekryteringen av personliga assistenter en reell svårighet.

De organisatoriska studierna av personlig assistans lyfter fram den svenska välfärdens marknadsanpassning, exemplifierad genom den kundvalsmodell som ger assistansbrukare frihet att välja producent. Det kan konstateras att utvecklingen av ägarformer och utbud är avhängiga offentliga regleringar och stöd. Faktorer som påverkar etableringen av assistansverksamhet är exempelvis begränsningar av företagens vinstutrymme, accepterande av andra värdekoncept samt reglering av tillsyn och kvalitetsmätning.

Avslutningsvis konstateras att det finns angelägna men mindre uppmärksammade forskningsområden. Här nämns bl.a. studier på makropolitisk nivå av finansiering, rekrytering och spänningar mellan rivaliserande verksamhe-ter. Dessutom nämns effektstudier och samhällsrelevanta analyser av vilka konsekvenser personlig assistans har haft på exempelvis vårdutnyttjande, ar-betsmarknadseffekter och livskvalitetsmätningar. Vidare konstateras att per-spektiv som genus och etnicitet samt djupgående studier av personlig assistans och dess betydelse för familjeliv och yrkesliv saknas.

Läs hela sammanfattningen

Publiceringsår: 2005
Artikelnummer: 2005-123-27
Format: PDF
Antal sidor: 70
Språk: Svenska
Pris (inkl. moms): 0 kr

Kontakt

Socialstyrelsen
075-247 30 00

Mer hos oss

Funktionshinder