/
/

NBC-saneringsanläggningar för personsanering vid sjukhus - Validering av rutiner och funktion - Sammanställning av två försöksserier

Sammanfattning

Sanering av kontaminerade personer är en viktig första-hjälpen åtgärd och en viktig åtgärd för att dels skydda vårdpersonalen och dels för att undvika att delar av sjukhuset kan bli utslaget av de farliga ämnen, t.ex. kemikalier, de är kontaminerade med. Med detta som bakgrund har försök i fasta saneringsanläggningar vid sjukhus genomförts under realistiska förhållanden. Kompletterande laboratorieförsök har också genomförts.

Vid en första försöksserie vid NBC-saneringsanläggningar för personsanering vid sjukhus, slutförd i maj 2001, undersöktes vissa frågor beträffande saneringsteknik och -rutiner. Syftet med försöken har främst varit att lägga en grund för driftinstruktioner och utbildning riktade mot sjukvårdspersonal, samt att utvärdera säkerheten vid anläggningarna.

I en andra försöksserie, slutförd i december 2001, har några kompletterande frågor utretts. En av dessa frågeställningar gällde hur storleken av vattenflödet i saneringsduschar påverkar saneringsresultatet och arbetsmiljön. Andra frågor var förknippade med saneringsrutiner. De båda försöksserierna tillsammans avser att utgöra ett grundläggande underlag för fortsatt utveckling av saneringsmetoder och -rutiner och för den fortsatta utbyggnaden av kemsaneringsresurser i Sverige.

En utgångspunkt för försöken har varit att ett antal personer, vilka kontaminerats med kemikalier, skulle saneras. Eftersom försökspersoner och similiämnen användes i samtliga försök, inlämnades ansökningar för etisk prövning före påbörjande av försöken. De berörda forskningsetiska nämnderna godkände samtliga ansökningar före försöksstart.

De utförda försöken visar att anläggningarna fungerar tillfredsställande. Inte under något av försöken transporterades skadliga mängder kemikalier vidare till sjukhuset via luften.

Ingen större skillnad hos gaskoncentrationer i luften i saneringsanläggningen kunde utläsas mellan sanering av försökspersoner på bår och sanering av gående.

Resultatet av bårförsöken indikerar att bår som används vid saneringsarbetet, ur avdunstningssynpunkt skulle kunna följa patienten och tas med in i ambulanshallen. Dock måste den därefter tas ut omedelbart, efter det att patienten tagits omhand. Båren får inte tas in i sjukhusets övriga lokaler, utan att först ha blivit ordentligt rengjord. Möjligheten att ta med den bår, på vilken patienten ligger under saneringsproceduren, ut i ambulanshallen, medför att tunga och svåra lyft mellan saneringslokal och sluss undviks. Därmed förkortas också dörröppningstiderna.

Sjukhuspersonalen kan gå in i slussen utan skyddsdräkt eller andningsskydd, förutsatt att de endast hämtar patienter och sedan går ut igen. För att minska exponeringstiden för oskyddad personal i slussen är det vikigt med bra kommunikation mellan saneringsrum och ambulanshallen eller akutmottagningen.

En av frågeställningarna i den andra försöksserien var om kemikalier kan tänkas spridas i märkbar omfattning trots mycket god tvättning av patienten.

Att anläggningen inte sprider kemikalier via luft eller vatten till andra sjukhuslokaler har redan konstaterats i den första försöksserien, ett resultat som styrks av den andra försöksserien. Kvar finns möjligheten att hud tar upp kemikalier på sådant sätt att de ej går att tvätta bort initialt, men att de inte binds fastare i huden än att de senare kan avges till omgivningen. En annan spridningsväg kan också möjligen vara att en ren person kan ta upp kemikalier via den förorenade luften i saneringslokalen. Handdukar och andra hjälpmedel kan också på motsvarande sätt tänkas ta upp kemikalier.

En kemikalie, som lagts på en hudyta som utan kläder exponeras fritt i luften i rumstemperatur och vid normal inomhusfuktighet, avdunstar till luften och absorberas i huden relativt fort. Avdunstning från liten hudyta studerades i laboratorieförsök. Vid dessa försök observerades att mindre än 1 % av kemikalien är kvar på hudytan efter 20 minuter, utan sanering. Hur stor andel av kemikalien som avdunstar, respektive absorberas av huden, kunde ej undersökas i dessa försök.

En person med kontaminerade kläder och hud, återkontamineras kontinuerligt av kläderna ända tills dessa tas av, varför kemikaliemängden på huden då är större vid saneringens början, än som var fallet vid laboratorieförsöken. Ett sådant fall efterliknas i den här studien därför bättre i sjukhusförsöken än i laboratorieförsöken.

Under de fåtal försök i sjukhusmiljö där avdunstning från hud studerades, kunde inte konstateras någon systematisk och stark koppling mellan avklingningen av gasformig kemikalie i luften i saneringslokalen efter avslutad sanering och det duschvattenflöde som använts vid saneringen. Däremot kunde i försöken konstateras att gaskoncentrationen i luften i slussen ökade med minskande duschvattenflöde vid sanering i saneringslokalen. Detta gällde för den vattenlösliga och mera flyktiga kemikalien (purasolvetyllaktat). Eftersom samma korrelation inte gällde för koncentrationen av testgas i luften i saneringslokalen, dras slutsatsen att kemikalier i ökande grad har medföljt försökspersonerna vid minskande duschvattenflöde. Denna förklaring styrks av de restmängdsmätningar som gjordes på försökspersonerna och på de använda handdukarna under en timmes tid, direkt efter avslutad sanering.

Försökspersonerna, som endast använde handduscharna, upplevde ett stort duschvattenflöde, 40 respektive 20 liter per minut, som behagligt och effektivt. Vid mindre duschvattenflöde, kändes duschvattenflödet svagt och saneringsmiljön kylig. Rumstemperaturen omedelbart före varje försök var 21°C.

Med ledning av försöken kunde också bedömas den minsta erforderliga tid som anläggningen bör gå i saneringsdrift efter avslutad sanering, för att därefter kunna betraktas som ren.

De använda handdukarna tog under försöken upp kemikalier då försökspersonerna använde dessa för att torka av sig i slussen. Mängderna var dock så små att de inte utgör någon fara.

Läs hela sammanfattningen

Publiceringsår: 2005
Artikelnummer: 2005-123-12
Format: POD
Antal sidor: 19
Språk: Svenska
Pris (inkl. moms): 23 kr

Kontakt

Socialstyrelsen
075-247 30 00