/
/

Förutsättningar för socialbidragsarbete – en jämförelse mellan fyra kommuner

Sammanfattning

Rapportens syfte

Förutsättningar för socialbidragsarbete är den första rapporten från studien ”Socialtjänstens arbetssätt i ekonomiska biståndsärenden”. Studien i sin helhet handlar om det praktiska sociala arbetet under ett års tid i 568 ärenden i kommunerna: Karlstad, Norrköping, Upplands Väsby och Östhammar. Syftet med denna rapport är att beskriva hur förutsättningarna för det sociala arbetet såg ut i de fyra kommunerna vid studiens början 2002. Beskrivningarna av kommunernas villkor och organisation av socialbidragsverksamheten bygger på offentlig statistik, dokument från kommunerna och verksamheterna samt intervjuer med chefer. Resultat som rör studiens klienter och uppfattningar hos klienter och handläggare bygger på intervjuer som gjordes i varje ärende i början av det år som det praktiska arbetet studerades. Rapporten behandlar alltså följande:

  • Strukturella villkor i kommunerna
  • Kontorens organisering av socialbidragsarbetet i kommunerna
  • Klienterna i studien
  • Jämförelser mellan klienternas och handläggarnas uppfattningar rörande klientens situation och ärendet.

Strukturella villkor i kommunerna

Vid studiens början såg de strukturella villkoren, av relevans för socialbidrag, olika ut i kommunerna. Betydelsefulla villkor i socialbidragssammanhang är bland annat kommunens arbetslöshet och hur stor del utrikes födda som bor i kommunen. När det gäller arbetslöshet hade Norrköping högre arbetslöshet än riket i genomsnitt. Uppland Väsby med sin närhet till Stockholms arbetsmarknad hade lägst arbetslöshet, lägre än riket i genomsnitt. Karlstad och Östhammar placerade sig där emellan.

Skillnaderna var större mellan kommunerna när det gäller andelen utrikes födda bland invånarna och bland kommunernas bidragstagare. I Upplands Väsby var en femtedel av invånarna utrikes födda vilket var betydligt fler än i de andra kommunerna. I Norrköping utgjorde de utrikes födda en dryg tiondel av invånarna vilket ligger nära genomsnittet för riket. I Karlstad och Östhammar hade man än färre utrikes födda bland invånarna. Intressant är att förhållandet mellan andelen utrikes födda bland kommunens invånare och andelen utrikes födda bland kommunens samtliga biståndstagare varierade. Trots att Norrköping hade en betydligt mindre andel utrikes födda än Upplands Väsby hade de två kommunerna samma andel utrikes födda bland biståndstagarna. Norrköping hade också flest klienter med långvarigt bistånd.

Östhammar tycktes ha relativt gynnsamma strukturella villkor med lägst andel utrikes födda och genomsnittlig arbetslöshet. I Östhammar var det också lägst andel av invånarna som hade socialbidrag och få av dessa som hade ett långvarigt behov. Karlstads strukturella villkor var genomgående genomsnittliga i förhållande till de övriga kommunerna.

Sammanfattningsvis kan man konstatera att de strukturella betingelser som det sociala arbetet utformas under i de fyra kommunerna skiljde sig från varandra ifråga om arbetslöshet, andelen utrikes födda bland invånarna och andelen utrikes födda bland biståndstagarna. Andelen av invånarna som hade socialbidrag och särskilt långvarigt socialbidrag skiljde sig också åt för kommunerna.

Organisationen av socialbidragsverksamheterna

I Karlstad och i Norrköping var socialbidragsverksamheterna specialiserade. Organisationen av arbetet på dessa kontor speglade en åtskillnad mellan klientens ekonomiska och sociala problematik. I Karlstad arbetade en majoritet av handläggare med ärenden som betraktades som enbart ekonomiska eller med den ekonomiska delen av ärenden. När klienten bedömdes ha en betydande social problematik engagerades en så kallad rehabhandläggare i ärendet parallellt med ekonomihandläggaren. I Karlstad fanns en stor mängd aktiverings- och träningsprojekt som klienterna kunde vara sysselsatta i.

I Norrköping hade man, till skillnad från de andra tre kommunerna, placerat socialbidragshandläggningen inom arbetsmarknads – och vuxenutbildningsnämnden i stället för socialnämnden eller motsvarande. På kontoret arbetade nästan uteslutande bidragshandläggare. Bidragshandläggarna skötte ansökningar om socialbidrag per post och träffade sällan klienterna. Klienterna befann sig ofta i något av de många aktiverings- och träningsprojekt som erbjöds i Norrköping. En socialsekreterare arbetade på Norrköpingskontoret och var ibland medhandläggare i ett ärende om klienten bedömdes behöva detta. Om en klient bedömdes ha betydande social pro blematik kunde han/hon också bli aktualiserad hos socialtjänsten.

I Upplands Väsby hade man en integrerad organisation. Alla handläggare arbetade med alla slags ärenden och med hela ärenden, det vill säga både klientens ekonomiska och eventuella sociala problem. I Upplands Väsby hade man en praktiksamordnare som skaffade klienterna sysselsättning i form av praktik på den öppna arbetsmarknaden. Vid tidpunkten fanns endast ett aktiverings- och träningsprojekt av den karaktär som fanns i Norrköping och Karlstad. I Östhammar, den minsta kommunen, var organisationen också integrerad. Där låg arbete med ekonomiskt bistånd och missbruk på samma enhet. I likhet med Norrköping och Karlstad beskrevs här många olika projekt för klienterna att delta i.

Handläggarnas utbildningsnivå tycktes avspegla den organisatoriska strukturen i kommunen. I Upplands Väsbys och Östhammars integrerade organisationer hade praktiskt taget alla handläggarna universitetsexamen, företrädelsevis socionomexamen, vilket inte var fallet i de specialiserade organisationerna. I de integrerade organisationerna hade personalen också längre yrkeserfarenhet av socialbidragshandläggning såväl generellt som på det aktuella kontoret.

När man jämför organisationen av socialbidragsarbetet, som det framstod vid denna tidpunkt, var den mycket olika i de fyra kommunerna. Flera frågor kan ställas utifrån resultaten; Berodde Norrköpings specialiserade handläggning per post och betoning på aktiverings- och träningsprojekt på att försörjningsstödsarbetet i kommunen låg under arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnden? Hur hänger en stark specialisering med åtskillnad mellan ekonomisk och social problematik ihop med en betoning på aktiverings- och träningsprojekt? I Norrköping kan specialiseringen tyckas vara en följd av kommunens höga arbetslöshet. Också i Karlstad, med näst högst arbetslöshet, hade man en specialiserad organisation och många aktiverings- och träningsprojekt. I Upplands Väsby och Östhammar med lägst arbetslöshet var båda organisationerna integrerade. En skillnad mellan dem var dock att Östhammar i likhet med Norrköping och Karlstad hade många aktiverings- och träningsprojekt medan detta var ovanligt i Upplands Väsby. Det kan betyda att arbetslöshet och närheten till en stor arbetsmarknad är av betydelse för innehållet i arbetet snarare än för den formella organisationen av socialbidragsarbetet.

Klienterna i studien

Klienterna i kommunerna skiljde sig åt på flera sätt. Något förenklat kan skillnaderna sammanfattas som att Norrköpings klienter hade de svåraste levnadsförhållandena medan Upplands Väsbys och Östhammars klienter hade vissa gynnsamma och vissa ogynnsamma förhållanden. Klienterna i Karlstad placerade sig mellan de övriga kommunernas klienter. Uppgifterna om klienterna är baserade på klienternas svar i den strukturerade intervjun som gjordes vid studiens början. Norrköpingskontoret inkluderade inte klienter under 25 år. Detta urval är alltså skevt i fråga om ålder och åldersrelaterade egenskaper som t.ex. hälsa. Att de intervjuade klienterna i Norrköping i genomsnitt var äldre än i de övriga kommunerna förklarar troligtvis till viss del varför de hade extra besvärliga förhållanden.

Klienterna i Norrköping hade oftare fysiska besvär som allvarligt begränsade deras arbetsförmåga och sämre själupplevd hälsa än klienterna i de andra kommunerna. Bland dem var det också vanligast att uppge dålig sömn och psykiska besvär. I Norrköping var vidare den största andelen klienter, två tredjedelar, arbetslösa. Arbetslöshet omfattade klienter som befann sig i någon form av aktiverings- och träningsprojekt eller som ”b

Läs hela sammanfattningen

Publiceringsår: 2005
Artikelnummer: 2005-112-7
ISBN: 91-85482-17-X
Format: Bok
Antal sidor: 146
Språk: Svenska
Pris (inkl. moms): 136 kr

Kontakt

Jenny Nybom
075-247 35 97