Barns hälsa i Sverige är generellt sett god. Allergisjukdomar (t.ex. astma), diabetes, fetma och psykisk ohälsa är dock betydande och ökande problem. Vissa hälsoeffekter kan kopplas till miljöfaktorer. Barn med allergisjukdom i luftvägarna är en särskilt känslig grupp. Enbart föräldrarnas rökning i hemmet beräknas medföra mer än 500 fall per år av småbarnsastma. Även andra faktorer i inomhusmiljön, ofta relaterade till fuktproblem i bostaden, har betydelse för symtom från luftvägarna. Luftföroreningar i den yttre miljön kan ge luftvägssymtom hos barn och öka risken för sänkt lungfunktion. Exponeringen för vissa metaller och svårnedbrytbara organiska ämnen som ansamlats i miljön ligger nära de nivåer som kan påverka barns och främst fosters utveckling. Det kanske mest utbredda miljöproblemet för barn är bullerstörningar. Där anger barnen själva att de störs mest av ljud från andra barn och hög musik. Nedsatt hörsel, öronsus (tinnitus), sömnstörningar och minskad koncentrationsförmåga är allvarliga effekter av buller i barnens hem, förskola, skola och fritidsmiljöer.
Hur barns hälsa kan påverkas av miljöfaktorer är dåligt belyst.
Miljöhälsorapport 2005 är den första nationella rapporten om barns miljö och hälsa i Sverige. Den har tagits fram av Institutet för miljömedicin vid Karolinska Institutet (IMM) tillsammans med Arbets- och miljömedicin vid Stockholms läns landsting (AMM) på uppdrag av Socialstyrelsen. Rapporten beskriver miljöfaktorers betydelse för ohälsa hos barn i Sverige, och utgör ett viktigt underlag i utvärderingen och uppföljningen av de nationella miljömålen och folkhälsomålen. De miljöfaktorer som tas upp är i stort sett desamma som i Miljöhälsorapport 2001, men denna gång med inriktning på barnens situation. Exponering för miljöfaktorer under barndomen kan ge upphov till effekter långt senare i livet, men kunskapen om sena effekter är i dag bristfällig. I rapporten beskrivs därför i första hand effekter som uppkommer under barndomen. Det är inte bara barnets exponering som är av betydelse, utan även exponering under fostertiden.
Biologiska skillnader mellan barn och vuxna, liksom olika exponeringsförhållanden
I rapporten beskrivs viktiga biologiska skillnader mellan barn och vuxna, liksom olika exponeringsförhållanden. Utbredningen av, och trenderna för, viktiga sjukdomar och besvär hos barn beskrivs tillsammans med kända orsaksfaktorer och vad man vet om miljöns betydelse. Särskilda kapitel sammanfattar kunskapsläget beträffande hälsoriskerna med olika miljöfaktorer. För några av de beskrivna miljöfaktorerna har det gått att göra riskbedömningar som ger kvantitativa uppskattningar av hur många barn som drabbas, men för de flesta känner man till alltför lite om både exponering och hälsorisker för att kunna göra sådana riskbedömningar. Den riksomfattande enkät (Barnens miljöhälsoenkät 2003, BMHE 03) som skickats ut till ca 40 000 barn i åldrarna 8 månader, 4 år och 12 år har gett viktig kunskap om hälsotillståndet hos barnen, boendeförhållanden, olika exponeringar m.m.
Det finns vissa viktiga fysiologiska och biologiska skillnader mellan barn och vuxna. Foster och barn är i vissa avseenden speciellt sårbara för miljöpåverkan. Det är inte bara dosen som är av betydelse för att en skada ska uppstå, utan även när i utvecklingen exponeringen inträffar. De organsystem som utvecklas och mognar under lång tid anses vara särskilt känsliga. Exempel på sådana organsystem är nervsystemet, hormonsystemet, könsorganen och immunsystemet. Barn har högre ämnesomsättning och därmed större näringsbehov än vuxna, vilket medför ett högre intag av mat och dryck räknat per kilo kroppsvikt. Barn har också högre andningsfrekvens och inandas mer luft per kroppsvolym än vad vuxna gör. Därför får de i sig mer miljöföroreningar än vuxna per kroppsvolym.
Människor exponeras för miljöföroreningar främst genom intag av föda och vatten eller genom inandning. Barns exponering skiljer sig från vuxnas i vissa fall. Det naturliga för det nyfödda barnet är att ammas av modern. Samtidigt kan barn som ammas exponeras för ämnen som modern exponerats för och som utsöndras i bröstmjölk. Småbarn har ett naturligt beteende att ofta stoppa fingrar och föremål i munnen. Därigenom kan de exponeras för ämnen som kan lösas ut från föremål (t.ex. mjukgörare i plaster), eller som har fastnat på händer och föremål. De löper därför också större risk att exponeras för giftiga ämnen i jord och damm, både inomhus och utomhus.
Barn kan oftast inte välja den miljö de vistas i. De är beroende av att vuxna flyttar dem från farliga miljöer och skyddar dem mot skadlig exponering. Luftföroreningar, rök, allergen, mögel, damm, dålig ventilation, buller och strålning är exempel på sådant som barn kan utsättas för hemma, i förskola och skola samt utomhus. Även i miljöer avsedda för fritidsverksamhet och sport förekommer exponering för oönskade ämnen.
Barns hälsa och sjukdomar
Svenska barns hälsa är i ett internationellt perspektiv mycket god. Genom vaccinationsprogram har ett flertal allvarliga infektionssjukdomar mer eller mindre utrotats, t.ex. stelkramp, difteri, polio, mässling, röda hund och kikhosta. Sverige hör till de länder som har lägst spädbarnsdödlighet i världen. Barns hälsa har också förbättrats genom att tillstånd som undernäring och vitaminbrist knappast förekommer längre. Å andra sidan är övervikt med följdtillstånd ett betydande problem. Under småbarnsåren drabbas barnen av en rad infektioner i luftvägarna och mag-tarmkanalen. Vissa sjukdomar som diabetes, olika tumörformer, glutenintolerans, allergisjukdomar, psykisk ohälsa och psykosomatiska symtom är också betydande problem.
PÅVERKAN PÅ FOSTER, NERVSYSTEM OCH HORMONELLA SYSTEM
Fosterpåverkan, påverkan på nervsystemet och det hormonella systemet, barncancer och allergisjukdomar har särskilt uppmärksammats när det gäller miljörelaterade hälsoeffekter.
Fostrets utveckling och barnets senare hälsa är beroende av såväl genetiska förutsättningar som miljön under fostertiden. Brist på näringsämnen kan få till resultat att utvecklingen av olika organ och cellfunktioner störs på ett irreversibelt sätt. Det kan leda till ökad risk att senare utveckla hjärt-kärlrelaterade sjukdomar. Ungefär 2 procent av alla nyfödda barn har någon kromosomförändring eller medfödd missbildning av betydelse för hälsan. I de flesta fall är orsaken okänd. Vissa läkemedel kan ge upphov till skador i celler, vävnader eller organ som håller på att utvecklas. Bland miljöfaktorerna är det endast joniserande strålning som med säkerhet visats ge upphov till missbildningar hos människor.
Det centrala nervsystemet bildas genom en serie processer, där varje steg är beroende av det föregående. Påverkan på ett steg kan ha negativa effekter även för de efterföljande stegen. Det medför att tidpunkten för exponeringen är avgörande för de neurologiska följderna av ett potentiellt neurotoxiskt ämne. Hjärnan är under sin utvecklingsfas extra känslig för många främmande substanser. Utvecklingen av hjärnan pågår upp till vuxen ålder. Bland de vanligaste tillstånden relaterade till störningar av nervsystemets utveckling ingår motoriska problem, mental retardation, inlärningssvårigheter, hyperaktivitet, impulsivitet och bristande uppmärksamhet. Orsakerna bakom dessa tillstånd är ofta oklara och både arv och miljö spelar sannolikt in. Att kemikalier och miljöföroreningar kan påverka hjärnans utveckling har klart visats i djurförsök. Miljöföroreningar som bly, metylkvicksilver, dioxiner och PCB har också förknippats med lågt IQ, negativa effekter på den motoriska koordinationen, minnet, språkutvecklingen m.m. hos barn. Riskerna för barn i Sverige att drabbas av allvarliga skador på nervsystemet orsakade av miljöföroreningar anses dock små.
Under det senaste decenniet har vissa kemikaliers hormonstörande egenskaper och de hälsoeffekter dessa skulle kunna ge upphov till diskuterats. Djurförsök visar tydligt att flera miljöföroreningar vid relativt låga doser kan interagera med hormonsystem och påverka den tidiga utvecklingen av främst könsorganen och deras funktion, samt centrala nervsystemet. Studier av eventuella effekter på människor saknas i stort sett. Även kunskapen om hur mycket människor e