/
/

Ekonomiskt bistånd årsstatistik, 2003 - Utbetalda belopp samt antal biståndsmottagare och antal hushåll

Rapporten innehåller statistik om biståndshushåll, biståndsmottagare och utbetalda belopp av ekonomiskt bistånd 2003 i kommuner, län och i hela landet.

Sammanfattning

I denna publikation redovisas statistik över ekonomiskt bistånd (som tidigare kallades socialbidrag) samt introduktionsersättning för flyktingar och vissa andra utländska medborgare. Introduktionsersättning jämställs i statistiksammanhang med ekonomiskt bistånd.

Statistiken syftar till att redovisa hur många personer och hushåll som fått ekonomiskt bistånd samt vilka belopp som utbetalats, någon gång under 2003. Dessutom redovisas fördelningen av biståndsmottagare och biståndshushåll efter faktorer som kön, ålder, födelseland, arbetslöshet, biståndstid med mera. Även förändringar jämfört med året innan och tidigare år redovisas i denna rapport. Resultaten grundar sig på individdata.

Resultaten sammanfattningsvis:

Biståndshushåll

  • Under 2003 fick knappt 229 000 hushåll bestående av 418 000 individer ekonomiskt bistånd någon gång under året. Dessa hushåll utgör cirka sex procent av hushållen i befolkningen /Fotnot: På grund av begränsningar i skattningen av det totala antalet hushåll på riksnivå inkluderas enbart hushåll där registerledaren är 18-64 år./. Antalet biståndshushåll minskade med knappt 8 000 eller med tre procent jämfört med 2002.
  • Ungefär 22 procent av alla ensamstående kvinnor med barn fick ekonomiskt bistånd, vilket är en större andel än i alla andra hushållstyper. Jämfört med 2002 minskade emellertid antalet biståndsmottagande kvinnor med barn med tre procent. Det är en något större minskning än genomsnittligt för alla hushållstyper.
  • Ensamstående män utan barn var den hushållstyp i befolkningen där andelen biståndshushåll var näst störst - nio procent. Sammanboende par utan barn var den hushållstyp med minst andel biståndshushåll - drygt en procent.
  • Det utbetalda beloppet per biståndshushåll var i genomsnitt cirka 36 100 kronor, vilket var en minskning med cirka två procent i fasta priser jämfört med 2002.
  • Andelen nya biståndshushåll, det vill säga hushåll som fått bistånd 2003 men inte 2002, var 2,1 procent. Motsvarande andel kvarvarande biståndshushåll, det vill säga andel hushåll i befolkningen som fått bistånd två år i följd var drygt fyra procent.
  • Ungefär vart fjärde barn i Malmö, drygt vart femte barn i Landskrona och vart sjätte barn i Dorotea levde i ett biståndshushåll 2003. I riket som helhet var motsvarande andel ett av tretton barn. I kommunerna Danderyd, Säter och Vellinge levde färre än ett av hundra barn i hushåll som beviljats ekonomiskt bistånd.
Biståndsmottagare
  • De 418 000 biståndsmottagarna utgjorde 4,7 procent av befolkningen. Mellan 2002 och 2003 minskade antalet med drygt fyra procent.
  • Biståndsmottagarna var i stor utsträckning yngre människor. Drygt åtta procent av samtliga invånare i åldern 18-29 fick ekonomiskt bistånd 2003. Av biståndsmottagarna, 18 år och äldre, var 38 procent i åldern 18-29 år.
  • Medan två procent av samtliga inrikesfödda 18 år och äldre var biståndsmottagare var elva procent av de utrikes födda i samma åldersgrupp, exklusive flyktingar, biståndsmottagare. I åldersgruppen 20 24 år var sju procent av de inrikesfödda och 20 procent av de utrikes födda biståndsmottagare.
  • Cirka tre av tio biståndsmottagare 18 år eller äldre var långvariga biståndsmottagare, det vill säga personer i biståndshushåll som erhöll ekonomiskt bistånd minst tio månader under 2003. Andelen ligger något lägre än under år 2002.
  • En tredjedel av biståndsmottagarna 18 64 år var arbetslösa utan arbetslöshetsersättning från a-kassa eller KAS någon gång under året. För manliga biståndstagare i åldern 20 24 år var denna andel högst, eller cirka 60 procent år 2003. Totalt sett var cirka 40 procent av männen arbetslösa utan ersättning under 2003, jämfört med cirka 30 procent av kvinnorna.
  • Knappt tre procent av biståndsmottagarna var långvarigt arbetslösa eller inskrivna vid arbetsförmedlingen under hela året. Jämfört med 2002 var det ingen förändring. Män med ekonomiskt bistånd var långvarigt arbetslösa i något större utsträckning än kvinnor.
Kostnader
  • Under 2003 utbetalades knappt 8,3 miljarder kronor i ekonomiskt bistånd, inklusive introduktionsersättning för flyktingar och vissa andra utländska medborgare. Det är en minskning med cirka fem procent jämfört med 2002 och med drygt en tredjedel uttryckt i fasta priser jämfört med 1997, då kostnaderna var som högst. Kostnaderna för 2003, uttryckt i fasta priser, var de lägsta sedan 1991.
  • Drygt 3,5 miljarder kronor, eller cirka 43 procent, av den totala biståndssumman utbetalades till biståndshushåll där antingen registerledaren eller dennes eventuella sammanboende eller båda är utrikes födda, exklusive flyktingar.
  • Det utbetalda ekonomiska biståndet minskade totalt under 2003. De län som stod för minskningen var länen i södra Sverige och mest minskade det i Skåne. Länen i norra Sverige (Dalarna, Gävleborg, Västernorrland, Jämtland, Västerbotten och Norrbotten) hade samtliga ett ökat utbetalt ekonomiskt bistånd under 2003. Bland dessa var det Norrbotten som stod för den största ökningen.
Läs hela sammanfattningen

Publiceringsår: 2004
Artikelnummer: 2004-44-8
ISBN: 91-7201-878-X
Format: POD
Antal sidor: 100
Språk: Svenska
Pris (inkl. moms): 76 kr

Kontakt

Socialstyrelsen
075-247 30 00