/
/

Dödsorsaker 2002

Sammanfattning

Socialstyrelsen publicerar här dödsorsaksstatistiken för 2002.

Från och med 1997 används den tionde revisionen av den internationella sjukdomsklassifikationen (ICD10) för kodning av dödsorsaker. För åren 1987 till 1996 användes den nionde revisionen (ICD9).

Statistiken omfattar samtliga döda under redovisningsåret, som vid dödsfallet var folkbokförda i Sverige, vare sig dödsfallet inträffade i eller utanför Sverige och vare sig personen var svensk medborgare eller inte. Kvaliteten på dödsorsaksstatistiken varierar beroende på bl.a. hur dödsorsaken fastställts, förändringar i klassificeringssystem och bearbetningsmetoder. Den ojämförligt största felkällan är tillförlitligheten i dödsorsaksdiagnoserna som utfärdande läkare angivit på dödsorsaksintyget. För 0,55 procent av samtliga dödsfall saknas dödsorsaksintyg. Från och med 1997 ingår detta bortfall i dödsorsaksstatistiken  dock utan uppgift om dödsorsak.

År 2002 avled 95 071 personer i Sverige, 49 258 kvinnor och 45 813 män. Av samtliga dödsfall inträffade 72 procent i åldern 75 år och äldre. Totalt avled 1 093 kvinnor per 100 000 kvinnor av medelfolkmängden och 1 037 män per 100 000 män. Jämfört med 2001 innebär detta en ökning med ca 1,7 procent för kvinnorna och en ökning med 0,4 procent för männen. Utvecklingen sedan 1987 i åldersstandardiserade dödstal är gynnsam. En nedåtgående trend redovisas för dödligheten i de flesta dödsorsaksgrupperna. Tendenserna är likartade för kvinnor och män även om nivån är lägre för kvinnorna än för männen. Den vanligaste dödsorsaken är hjärtkärlsjukdomar (cirkulationsorganens sjukdomar). Ungefär 45 procent av kvinnorna och 44 procent av männen hade en sådan sjukdom som underliggande dödsorsak. För hjärtkärlsjukdomar har kvinnornas dödstal sjunkit kontinuerligt under perioden 1987 2002, från 121 döda i åldern 15 74 år per 100 000 kvinnor 1987 till 74 2002 ( 39 procent). För männen har motsvarande dödstal sjunkit från 337 till 171 ( 49 procent).

Tumörer är den näst vanligaste dödsorsaken, med 22 procent av dödsfallen bland kvinnorna och 25 procent bland männen. Bröstcancer är den vanligaste cancerformen bland dödsorsaker för kvinnor och prostatacancer den vanligaste bland männen. Den totala tumördödligheten ligger på en rätt konstant nivå, om än med en svagt sjunkande trend för männen. För kvinnornas dödstal i lungcancer redovisas däremot en uppåtgående trend.

Även för den åtgärdbara dödligheten redovisas en nedåtgående trend under perioden 1987 2002. Omkring 21 procent av alla dödsfall i åldern 1 74 år 2002 orsakades av dödsorsaker som antingen räknats som sjukvårdsindikatorer eller som hälsopolitiska indikatorer. Procentuellt sett sjunker kvinnornas dödstal för sjukvårdsindikatorer mest ( 28 procent). Därefter följer sjukvårdsindikatorer för män ( 26 procent) och hälsopolitiska indikatorer för männen ( 21 procent). För både männen och kvinnorna har den nedåtgående trenden dock stagnerat under de senaste åren för såväl hälsopolitiska indikatorer som för sjukvårdsindikatorer. Att kvinnornas dödlighet för de hälsopolitiska indikatorerna inte minskat utan ökat (+17 procent) under perioden beror på den ökade dödligheten i lungcancer.

Läs hela sammanfattningen

Publiceringsår: 2004
Artikelnummer: 2004-42-5
ISBN: 91-7201-903-4
Format: POD
Antal sidor: 232
Språk: Svenska
Pris (inkl. moms): 138 kr

Kontakt

Socialstyrelsen
075-247 30 00