/
/

Medicinsk födelseregistrering 2002

Sammanfattning

Den medicinska födelseregistreringen infördes i hela landet från och med år 1973. Registreringen baserade sig fram till första delen av 1982 på ett medicinskt födelsemeddelande (MFM) som ingick i ett för landet enhetligt journalsystem för mödrahälsovård, förlossningsvård och barnhälsovård. En kopia av det medicinska födelsemeddelandet insändes till Socialstyrelsen för alla nyfödda barn, levande födda såväl som dödfödda.

Under 1982 ändrades systemet för den medicinska födelseregistreringen genom att ett nytt journalsystem infördes inom mödrahälsovård, förlossningsvård och nyföddhetsvård. Det medicinska födelsemeddelandet, MFM, ersattes vid rapportering till Socialstyrelsen med kopior av journalbladen MHV1, FV1 och FV2. Viss revidering av journalerna har gjorts 1990, 1994 och 1998.

Socialstyrelsen publicerar härmed uppgifter från den medicinska födelseregistreringen omfattande året 2002. Avsikten med publikationen är i första hand att beskriva olika förhållanden rörande graviditet, förlossning och det nyfödda barnet med särskild hänsyn till faktorer som påverkar den perinatala dödligheten.

Bortfallet uppgår under året till 1,9 procent för antalet levande födda.

Det centrala för redovisningen i denna publikation är den perinatala dödligheten, d v s dödföddhet och dödlighet inom första levnadsveckan sammantagna. Resultatredovisningen inleds med tabeller som beskriver materialets totala omfattning och fördelning på sjukhustyper och sjukvårdsområden. Därefter redovisas ett antal tabeller som belyser den perinatala dödligheten i relation till olika förhållanden av betydelse såsom graviditetens längd, barnets vikt, bördens karaktär, moderns rökvanor och moderns ålder. Slutligen redovisas den perinatala dödligheten i relation till moderns och barnets diagnoser. När det gäller de tabeller som avser diagnoser och operationer, måste man beakta att det föreligger skillnader mellan de olika förlossningssjukhusen i benägenhet att sätta en viss diagnos. Denna variabilitet i noteringen av diagnoser och operationer påverkar givetvis de i tabellerna redovisade frekvenserna och har även betydelse för de värden som lämnas för den perinatala dödligheten.

Åttionio procent av samtliga födda föds vid de mest specialiserade sjukhusen: regionsjukhus och länssjukhus. Två procent av barnen föds vid sjukhus som saknar både obstetrisk och pediatrisk specialistvård vid egna kliniker. Fjorton sjukhus redovisar minst 2 000 födda vardera och svarar för 56 procent av samtliga födda barn. Sjukhus med färre än 500 förlossningar per år utgör 8 procent av samtliga sjukhus med förlossningsvård men svarar för cirka 2 procent av antalet födda.

Den perinatala dödligheten uppgick under 2002 till 5,2 per 1 000 födda.

Skillnader föreligger i den perinatala dödligheten mellan olika sjukhustyper och mellan olika sjukvårdsområden. Skillnaderna avseende sjukhustyp är främst ett uttryck för att förlossningsfallen fördelas på olika typer av sjukhus efter fallens svårighetsgrad och att därmed en ansamling av riskförlossningar sker vid de mest specialiserade sjukhusen. Skillnader i perinatal dödlighet mellan de olika sjukvårdsområdena torde däremot främst vara en följd av slumpmässiga variationer.

Den perinatala dödligheten är starkt korrelerad med barnets mognadsgrad, som avspeglas i både graviditetstidens längd och barnets födelsevikt. Med stigande graviditetstid sjunker dödligheten markant för att nå ett minimum vid graviditetstider på 40–45 fullbordade veckor. Endast drygt 4 procent av de nyfödda barnen har en födelsevikt under 2 500 gram, men denna lilla grupp svarar för nästan 50 procent av de perinatala dödsfallen

Läs hela sammanfattningen

Publiceringsår: 2004
Artikelnummer: 2004-42-3
ISBN: 91-7201-882-8
Format: POD
Antal sidor: 34
Språk: Svenska
Pris (inkl. moms): 34 kr

Kontakt

Socialstyrelsen
075-247 30 00