/
/

Sexuell läggning och bemötande i socialtjänsten

Sammanfattning

Socialstyrelsen har enligt regeringsbeslut fått i uppdrag att kartlägga i vilken mån en persons sexuella läggning kan ha betydelse för bemötandet inom socialtjänsten, kartlägga åtgärder som socialtjänsten själv vidtagit t.ex. i form av upprättandet av handlingsplaner och utbildningsinsatser samt ge förslag till åtgärder som kan vidtas för att undanröja de iakttagna bristerna.

Syftet med kartläggningen av i vilka situationer den sexuella läggningen kan ha betydelse för bemötandet är att ge exempel på situationer och gör inte anspråk på att vara fullständig. Kartläggningen visar att det största pro-blemet är att homo- och bisexuella personer är osynliga och att socialtjänsten i de flesta kontakter utgår från att alla lever ett heterosexuellt liv. I de flesta fall har homo och bisexuella personer inga problem med kontakterna med socialtjänsten därför att man inte berättar om sin sexuella läggning. Att inte berätta om sin homo- eller bisexualitet kan dock innebära att man får ta emot kommentarer som i vissa fall kan upplevas som kränkande, men som man inte orkar eller bryr sig om att bemöta. Det finns dock en risk att en del inte vågar tala om sin sexuella läggning av rädslan för att bli sämre behandlade, bli kränkande bemötta eller inte förstådda. I rapporten finns exempel på situationer som rör stöd till ungdomar, familjerådgivning, familjehems-placeringar, adoptions- och vårdnadsutredningar, stöd till brottsoffer, till invandrare och stöd och hjälp till funktionshindrade och äldre.

För att få kunskap om i vilken mån kommunerna själva vidtagit åtgärder har kontakter tagits med bland annat länsstyrelserna. Dessutom har några erfarna socialarbetare i en fokusgrupp diskuterat i vilka situationerdet kan uppstå problem och vilken beredskap socialtjänsten har för att möta människor med olika sexuell läggning. Den bild vi har fått är att socialtjänsten inte har uppmärksammat frågan.

Dåligt bemötande kan ta sig många olika uttryck och ha olika orsaker. Det kan vara diskriminerande särbehandling som t.ex. att ett vårdbiträde i hemtjänsten vägrar att hjälpa homo- eller bisexuella personer. Det kan också vara nedlåtande eller kränkande, som när en socialsekreterare ifrågasätter en samkönad relation. Vanligare är dock att dåligt bemötande inte bottnar i ovilja utan snarare handlar om okunskap och ovana att möta människor med homo- eller bisexuell läggning. Många situationer bottnar i bristande observans på att det finns människor som inte lever ett heterosexuellt liv. I mötet med socialtjänstens personal och i de blanketter som ska fyllas i är vissa frågor ställda på ett sätt så att homo- och bisexuella personer inte kan svara på dem. Den bild man ger av sig själv och sin livshistoria kan bli felaktig beskriven.

Bristande observans kan leda till allvarliga konsekvenser för den som söker hjälp. Det gäller inte minst barn och ungdomar och personer som ut-sätts för partnervåld. Det finns också situationer där socialtjänsten känner till personens sexuella läggning, men där man på grund av ovana eller brist på rutiner blir tafatt bemött för att man inte vet hur man ska hantera situa-tionen. Det kan t.ex. gälla familjerättens faderskapsutredningar för homosexuella kvinnor som blivit gravida genom insemination. Det finns också exempel på att man överproblematiserar den sexuella läggningens betydelse genom att göra homo- och bisexualiteten till ett problem för en person som inte upplever sin situation som besvärande.

Orsakerna till diskriminerande och dåligt bemötande kan vara brister i de generella systemen, lagstiftningen eller grundutbildningarna. Det kan också vara socialtjänstens arbetsformer, som t.ex. utformningen av blanketter, rutiner, policydokument och vidareutbildning. Orsakerna kan också bero på personalens egna attityder.

Målsättningen med Socialstyrelsens förslag är att socialnämnderna, inom ramen för sitt kvalitetsarbete, kritiskt granskar sin verksamhet så att den är könsneutral och bemöter människor på ett professionellt sätt oavsett sexuell läggning. Det kan innebära att man granskar sina blanketter, informationsmaterial, upprättar policydokument, tillhandahåller vidareutbildning och ser över sina rutiner. Som första åtgärd föreslår Socialstyrelsen att kommunerna ska uppmärksammas på och göras medvetna om frågeställningarna så att de kommer på socialtjänstens dagordningen. För de kommuner som vill göra något åt frågan ska det finnas lättillgänglig kunskap om vad det innebär att vara homo- eller bisexuell i ett heterosexuellt samhälle. Det bör vidare finnas redskap för att socialtjänstens personal lättare ska kunna se de situationer då den sexuella läggningen har särskilt stor betydelse och kunna möta klienterna på rätt sätt.

Läs hela sammanfattningen

Publiceringsår: 2004
Artikelnummer: 2004-131-23
Format: POD
Antal sidor: 35
Språk: Svenska
Pris (inkl. moms): 34 kr

Kontakt

Socialstyrelsen
075-247 30 00