/
/

Folkhälsa och sociala förhållanden - Lägesrapport 2003

Denna publikation går inte längre att beställa i pappersform.

Sammanfattning

Denna lägesrapport om folkhälsa och sociala förhållanden tar upp några aktuella problem och förändringar som rör människors hälsa, ekonomi och sociala villkor. Syftet är inte att ge en fullständig bild av utvecklingen. Det sker i de regelbundet återkommande Folkhälsorapporterna (nästa kommer år 2005) och Sociala rapporterna (nästa kommer år 2006). Det är också viktigt att komma ihåg att förändringar, inte minst i folkhälsan, sker långsiktigt och sällan dramatiskt från år till år.

Slutsatserna från denna lägesrapport sammanfattas nedan i punktform. Underlaget och analyserna som ligger till grund för dessa slutsatser återfinns i rapporten.

Sociala och ekonomiska villkor

  • Andelen sysselsatta har ökat i Sverige fram till år 2001 för att sedan ligga kvar på en stabil nivå. Arbetslösheten ökade något under 2003.
  • Arbetslösheten är fortfarande högst bland utrikesfödda, men fler och fler utrikesfödda etablerar sig på arbetsmarknaden. Andelen arbetslösa som kommer från Afrika och Mellanöstern har sjunkit från var tredje år 1993 till var sjunde år 2002.
  • Fler än var femte person har befunnit sig utanför arbetskraften efter krisåret 1993.
  • De långa sjukskrivningarna har ökat kraftigt. Kunskaperna om orsakerna till denna ökning är bristfällig.
  • Norra landsbygden har högre arbetslöshet och högre sjukfrånvaro än övriga delar av landet. Lägst andel arbetslösa och lägst sjukskrivningsfrekvens finns i storstadsregionerna.
  • Inkomsterna har ökat i nästan alla grupper och andelen med mycket låga inkomster (inkomstsvaga) har minskat. Sämst inkomstutveckling har framför allt nyanlända invandrare, ensamstående med barn samt ungdomar.
  • Färre barn lever i familjer med dåliga ekonomiska villkor.
  • Ensamstående med barn har det ekonomiskt svårare än andra och har haft sämst inkomstutveckling, speciellt om den ensamstående föräldern är utrikesfödd.

Folkhälsa

  • Folkhälsan förbättras fortfarande i många avseenden både när det gäller livslängd och funktionsförmåga. Men, det finns en del oroande tendenser när det gäller självrapporterad psykisk ohälsa, alkoholproblem och övervikt.
  • Andelen av befolkningen som uppger oro, ängslan och ångest har ökat i alla yrkesverksamma åldrar, men inte för de äldre. Även andra symtom på nedsatt psykiskt välbefinnande som trötthet och sömnproblem ökar i dessa åldersgrupper.
  • Ökningen av antalet personer som uppger oro, ängslan och ångest är mest uttalad i storstäderna.
  • Andelen överviktiga ökar i alla befolkningsgrupper, men den högsta andelen överviktiga finns på landsbygden och i områden utanför storstäderna.
  • Efter en kontinuerlig nedgång i både självmord och alkoholrelaterad dödlighet i Sverige under mer än femton år ser man en viss ökning under det senast dokumenterade året (2001). I vad mån detta är en tillfällig fluktuation eller ett trendbrott återstår att se. En del signaler när det gäller t.ex. självrapporterad psykisk oro, ökad alkoholkonsumtion och att fler ungdomar läggs in på sjukhus för alkoholförgiftning och självmordsförsök pekar på att den positiva trenden när det gäller självmord och alkoholdödlighet kanske håller på att brytas.
Läs hela sammanfattningen

Publiceringsår: 2004
Artikelnummer: 2004-131-1
Format: PDF
Antal sidor: 54
Språk: Svenska
Pris (inkl. moms): 0 kr

Kontakt

Socialstyrelsen
075-247 30 00