/
/

Socialt arbete med barn och unga i utsatta situationer – Förslag till kompetensbeskrivningar

Sammanfattning

De stora förändringar som har skett inom socialtjänsten och de skärpningar av socialtjänstlagen som har genomförts medför att kraven på personalens kompetens behöver förtydligas. Socialtjänstlagen säger att det skall finnas personal med lämplig utbildning och erfarenhet. Några närmare preciseringar av vilken utbildning eller kompetens som behövs görs varken i lagens förarbeten eller i Socialstyrelsens allmänna råd.

Detta förslag till kompetensbeskrivning avser professionellt socialt arbete för att uppfylla socialtjänstens ansvar för barn och ungdomar i utsatta situationer och för deras familjer. Förslaget tar sin utgångspunkt i att barn, ungdomar och föräldrar som kommer i kontakt med socialtjänsten har rätt att ställa krav på den professionelles kunskaper, färdigheter och förhållningssätt.

Förslaget är ett led i att skapa struktur och förstärka den systematiska kunskapsuppbyggnaden inom socialtjänsten genom att ange grundläggande krav på yrkeskunnande inom den sociala barnavården. Kompetensbeskrivningarna kan vara ett stöd i kommunernas kvalitetsarbete för att få rätt kompetens i organisationen och för att kunna bedöma när en grundutbildning är tillräcklig och när en vidareutbildning behövs. Beskrivningarna kan också vara ett stöd för högskolornas planering av grund- och vidareutbildning.

Med socialt arbete menas det arbete som utförs av personalen inom socialtjänstens kärnverksamheter, i detta sammanhang för utsatta barn och unga, på individ-, allmän- och strukturnivå. Beskrivningarnas fokus ligger på det professionella arbete som utgör socialtjänstens myndighetsutövning och som ofta beskrivs som ansökan/anmälan, utredning, insats och uppföljning.

Det sociala arbetet är lagstyrt men har även vetenskap och beprövad erfarenhet samt etiska principer som grund. Förslaget till kompetensbeskrivningar bygger på lagstiftning och andra rättsligt grundade dokument och på kunskaper från forskning, utvärdering, tillsyn och systematiskt utvecklingsarbete inom social barnavård.

Utifrån dessa dokument har ett antal områden som är av avgörande betydelse för socialtjänstens arbete med utsatta barn, unga och deras familjer identifierats. Inom dessa områden ställs stora krav på socialarbetarens teoretiska kunnande, praktiska färdigheter och förhållningssätt.

Socialarbetaren behöver kunskaper:

  • om barns och ungdomars normalutveckling i ett tidsperspektiv. För att känna igen det avvikande behövs kunskap om den normala utvecklingen hos barn. Socialarbetaren behöver kunskaper om uppväxtvillkor, gender, etnicitet och samhällsförändringar.
  • om hur man samtalar och samarbetar med barnet och familjen, med nätverket, med samarbetspartner och andra aktörer. Socialarbetaren måste ha kunskaper om hur barn tänker, talar och agerar i olika åldrar och i olika situationer. Socialarbetaren måste veta när hans/hennes egna kunskaper behöver kompletteras.
  • om risk- och skyddsfaktorer och hur dessa samspelar, om när och hur riskbedömningsinstrument skall användas och om hur de skall tolkas.
  • om utredning och bedömning. Socialarbetaren behöver kunskaper om hur man allsidigt belyser och bedömer barns behov och föräldrarnas förmåga att tillgodose dessa samt kunskaper om aktuell lagstiftning och dokumentation.
  • om insatser och deras resultat, om alternativa insatser, om att sätta realistiska mål, om att planera, samordna, eventuellt upphandla samt följa upp insatser.
  • om hur man följer upp och utvärderar det sociala arbetet och hur man följer kunskapsläget på området. Socialarbetaren behöver kunskaper om hur man systematiserar och dokumenterar kommunala data och annan relevant information, i och om uppföljning och utvärdering, om forskning inom området samt om hur denna skall följas och tolkas.

I kompetensen ingår att kunna tillämpa de lagar, författningar, föreskrifter, riktlinjer och andra regler som gäller. Arbetsuppgifterna skall kunna utföras på ett självständigt och korrekt sätt. Socialarbetaren måste ha en förmåga att hantera komplexa situationer och motstridiga intressen och kunna göra komplicerade bedömningar och avvägningar. Att ha en granskande hållning till det egna arbetet och att kunna göra en värderande analys av andras påståenden och förslag, är ytterligare exempel på vad som ingår i en erforderlig kompetens.

I Socialstyrelsens allmänna råd om kvalitetssystem anges att personlig lämplighet och ett etiskt förhållningssätt behövs för arbetsuppgifterna. I bemötandet av enskilda bör socialtjänstens personal ha ett förhållningssätt som kännetecknas av respekt, delaktighet, tillit, engagemang och empati. Att ha eller att utveckla en personlig lämplighet för arbetsuppgifterna är önskvärt inom allt socialt arbetet, men det kan vara en förutsättning för att kunna hantera komplexa sociala situationer/problem som berör utsatta barn, ungdomar och deras familjer. En personlig utveckling inom yrket påbörjas under utbildningen och fortgår med växande erfarenhet och kunskapsfördjupning.

Ett etiskt förhållningssätt är grundläggande i det sociala arbetet. Etiska grundfrågor behandlar exempelvis vad som är rätta handlingar och goda mänskliga egenskaper. Det är betydelsefullt att kontakt och tillit uppstår i mötet mellan barnet och familjen och socialarbetaren. Det handlar om att skapa och vidmakthålla bästa möjliga relationer med familjen. Förutsättningarna för detta är att socialarbetaren är lyhörd, öppen, tydlig och ger klienten ett respektfullt bemötande.

Kompetensbeskrivningar visar att det behövs ett fördjupat teoretiskt kunnande och därtill praktiska erfarenheter för att självständigt arbeta med utsatta barn och unga. Det råder en samstämmig uppfattning bland majoriteten av landets socialchefer och lärare i social barnavård om att socionomexamen inte ger ett tillräckligt kunnande för att arbeta med social barnavård. Det är rimligt att socialarbetarna tillförsäkras både kontinuerlig fortbildning och tillgång till vidareutbildning av god kvalitet på högskolenivå.

Till den formella kompetensen brukar man räkna grundutbildning och eventuell vidareutbildning eller specialisering. Grundläggande teoretiska kunskaper om socialt arbete tillägnar sig studenterna under högskoleutbildningen. Den mest anpassade utbildningen till socialt arbete är socionomexamen. I grundutbildningen behöver studenterna få baskunskaper om barn och unga. Efter några år i yrket är det angeläget med vidareutbildning om barn och unga i utsatta situationer.

Kommunerna behöver planera en introduktion för nyutexaminerade socialarbetare samt ha en systematisk och kontinuerlig kompetensutveckling inom området utsatta barn och unga. Socialarbetarna behöver tillgång till relevant forskning och kunskapsutveckling, sammanställd på nationell nivå. Aktuell statistik, utifrån enhetliga begrepp, behöver sammanställas på lokal och nationell nivå.

Adekvat kompetens

Socialtjänstlagen anger att personalen skall ha lämplig utbildning och erfarenhet. I Socialstyrelsens allmänna råd om kvalitetssystem anges att adekvat kompetens och personlig lämplighet behövs för att utföra arbetsuppgifter inom socialtjänsten.

Adekvat kompetens för att arbeta med utsatta barn och unga och med deras familjer innefattar:

  • relevant grundutbildning, dvs. socionomexamen
  • fördjupade kunskaper i och om socialt arbete med barn och unga i utsatta situationer, vilka erhålles genom erfarenhet och fördjupat praktiskt kunnande samt fördjupade teoretiska kunskaper
  • personlig lämplighet och ett etiskt förhållningssätt
Läs hela sammanfattningen

Publiceringsår: 2004
Artikelnummer: 2004-110-5
Format: POD
Antal sidor: 50
Språk: Svenska
Pris (inkl. moms): 76 kr

Kontakt

Socialstyrelsen
075-247 30 00

Mer hos oss

Barn som far illa