/
/

Jämställd vård? - Könsperspektiv på hälso- och sjukvården

Rapporten redovisar jämställdhetsaspekter på hälso- och sjukvårdens områden. Fokus ligger på analyser av skillnader mellan män och kvinnor när det gäller vårdens kvalitet, kostnader och tillgänglighet.

Sammanfattning

Livslängd och psykisk ohälsa – olika trender för män och kvinnor

Könsskillnaden i medellivslängd har minskat, men fortfarande lever kvinnor i Sverige 4,6 år längre än män. Den totala livslängden, men även mäns och kvinnors livslängd, varierar landstingen emellan. Vid en jämförelse med EU-länder har svenska mäns livslängd utvecklats mera positivt än svenska kvinnors.

De skillnader som finns mellan könen när det gäller dödlighet i s.k. åtgärdbara dödsorsaker /Fotnot: Med begreppet ”åtgärdbar dödlighet” avses vissa sjukdomstillstånd som anses vara påverkbara genom allmänna hälsopolitiska åtgärder – s.k. hälsopolitiska indikatorer - (t.ex. lungcancer) eller genom olika medicinska insatser – s.k. sjukvårdsindikatorer (t.ex. gallstenssjukdom)./ har minskat och vid vissa diagnoser helt försvunnit. Detta gäller särskilt en del s.k. sjukvårdsindikatorer, medan de hälsopolitiska indikatorerna inte visar lika tydliga mönster. Vid en analys av samtliga hälsopolitiska indikatorer har män en betydligt högre dödlighet än kvinnorna, men trenden är ökande för kvinnor medan den är nedåtgående för män. Kvinnors ökande dödlighet beror främst på större sjuklighet och dödlighet i lungcancer.

I samtliga åldersgrupper rapporterar kvinnor mer ängslan, oro och ångest än män. Två grupper vars psykiska välbefinnande är betydligt sämre än andras är kvinnor med utlandsfödda föräldrar samt ensamstående kvinnor med barn. Självrapporterad ängslan, oro och ångest innebär en ökad risk att avlida inom fem år efter intervjutillfället. Detta gäller både män och kvinnor och både vid lätt och svår ängslan, men risken ökar mer för män. Män begår också självmord ungefär dubbelt så ofta som kvinnor, medan kvinnor under 50 år oftare vårdas för självmordsförsök.

Barn och ungdomar i Sverige har i ett internationellt perspektiv mycket god hälsa. Det finns dock oroande trender när det gäller den pyskiska hälsan, särskilt bland flickor. Flera aktuella undersökningar pekar på att skolhälsovården har brister när det gäller att på ett tidigt stadium fånga upp elever med psykisk ohälsa. Både pojkar och flickor rapporterar i ökad omfattning symtom på psykisk ohälsa men problemet är större bland flickor. Socialstyrelsen avser att under 2004 publicera ett riktlinjer för skolhälsovården, och där särskilt betona vikten av att tidigt fånga upp problem med psykisk ohälsa.

De senaste fem åren har långtidssjukfrånvaron ökat mer bland kvinnor än bland män (oavsett om man tittar på 30+ eller 365+ dagar). Den andel som uppger sig ha i hög grad nedsatt arbetsförmåga p.g.a. sjukdom har ökat särskilt bland landstings- eller kommunanställda kvinnor. Det är framförallt värk och psykiska besvär som ligger bakom nedsatt arbetsförmåga.

Kvinnor söker mer vård – män får ibland dyrare läkemedelsbehandling

Samhällets kostnader för all sjuklighet 2002 har beräknats till 550 miljarder kronor, varav 300 miljarder för kvinnors och 250 miljarder för mäns vård. De samhällsekonomiska kostnaderna för sjukskrivning var lika stora som hela hälso- och sjukvårdens kostnader.

Kvinnor går ofta till läkare, och kostnaderna för deras sjukvård är totalt sett cirka 16 procent högre än männens (13 500 kronor respektive 11 500 kronor per invånare). Kostnaderna för kvinnors primärvård är totalt sett högre än för mäns, och inom psykiatrin ligger kostnaden för män och kvinnor på samma nivå. I den slutna somatiska vården är kostnaderna för mäns sjukvård per capita högre i åldersgrupperna 0–24 och 64+, medan de är högre för kvinnor i övriga åldersgrupper, bl.a. beroende på förlossningsvården. I gruppen cirkulationsorganens sjukdomar är kostnaderna för männens vård högre än för kvinnornas vid de tio mest kostnadskrävande diagnoserna. Kvinnors vård kostar mest i gruppen sjukdomar i muskler och skelett.

Läkemedel är idag den i särklass vanligaste behandlingsstrategin, framför allt i primärvården, och läkemedel skrivs ut till och används i allt större omfattning av både kvinnor och män. Många grupper av läkemedel förskrivs i högre grad till kvinnor än till män. De mest markanta skillnaderna ser man för läkemedel mot depression och annan psykisk ohälsa och för läkemedel mot smärta. Blodfettssänkande läkemedel, liksom flera andra grupper av läkemedel mot hjärt-kärlsjukdom, förskrivs i större utsträckning till män än till kvinnor. Hjärt-kärlsjukdom är fortfarande mycket vanligare bland medelålders män än bland kvinnor i samma ålder. Bland personer över 80 år är hjärtkärlsjukdomar lika vanliga hos båda könen. Läkemedel mot högt blodtryck förskrivs däremot idag i lika stor utsträckning till kvinnor som till män.

Kostnaderna för läkemedel är totalt sett högre för kvinnor än för män, men mäns kostnader per recept är högre. Skillnaden har flera orsaker, och en fördjupad analys visar att män oftare får nyare och därmed dyrare läkemedel än kvinnor. Detta innebär dock i allmänhet inte högre kvalitet i männens läkemedelsbehandling. Skillnaderna ger däremot upphov till frågor om orsakerna, de ekonomiska konsekvenserna, samt betydelsen av kön för det kliniska beslutsfattandet.

Män och kvinnor i läkemedelsreklam

Uppskattningsvis kostar marknadsföringen av läkemedel ungefär fem miljarder om året i Sverige. En systematisk genomgång av studier om läkemedelsreklamen visar att annonser ofta avbildar män och kvinnor i situationer som bygger på traditionella uppfattningar om mäns och kvinnors roller. Män beskrivs ofta som hårt arbetande människor som behöver läkemedel för att orka arbeta, medan kvinnor skildras som deprimerade och känslosamma. I en aktuell svensk studie av annonser för läkemedel mot depression var den tänkta patienten i samtliga fall en kvinna. Det faktum att kvinnor får antidepressiva läkemedel dubbelt så ofta som män, samtidigt som män dubbelt så ofta som kvinnor begår självmord, ger upphov till frågor om hur reklam för antidepressiva läkemedel faktiskt påverkar förskrivarens uppmärksamhet på mäns och kvinnors psykiska problem.

Kvalitet och tillgänglighet brister för äldre kvinnor

Ur rättvisesynpunkt kan det vara särskilt intressant att belysa kvinnors och mäns tillgång till sådan vård och behandling, som på ett eller annat sätt utmärker sig som svårtillgänglig, t.ex. mot bakgrund av att vården medför höga kostnader och/eller kräver avancerad medicinsk teknologi och stora personalresurser. Två områden som belyses i denna utredning är hjärtintensivvård och behandling av gråstarr.

Uppföljningarna av hjärtintensivvården visar på en del könsskillnader när det gäller behandling av män och kvinnor i jämförbara åldersgrupper. Därutöver finns det tydliga skillnader mellan åldersgrupperna: äldre patienter får mer sällan behandling än yngre patienter. Denna restriktivitet med behandlingen av äldre patienter berör avsevärt fler kvinnor än män.

By-pass-operationer vid kranskärlsjukdom görs något oftare på män än på kvinnor, vilket skulle kunna tyda på brister i bedömningen av kvinnors symtom. Flera studier har emellertid visat att kvinnor har färre indikationer än män för operativa ingrepp vid kranskärlssjukdom och löper större risk att dö den närmaste tiden efter operation.

Det förefaller alltså finnas vissa medicinska skäl för att vara något mer restriktiv med by-pass-operationer för kvinnor. Analyserna pekar dock på att kvinnor inte får tillgång till denna typ av operation i den utsträckning som är motiverad. Män med högre socioekonomisk status opereras oftare än män som kommer från sämre socioekonomiska förhållanden. Samma förhållande ses inte bland kvinnorna.

En viktig principiell fråga som aktualiseras är om det är medicinskt motiverat att ha olika behandlingspolicy för yngre och äldre patienter. Svaret kan variera beroende på vilken behandling som avses – högre ålder kan ju medföra större risker, åtminstone vid vissa ingrepp.

Analyser av ögonsjukvården tyder på att kvinnor har något sämre tillgång till kataraktoperationer, dvs. för gråstarr, delvis på grund av att de är i stor majoritet bland de äldsta patienterna.

Läs hela sammanfattningen

Publiceringsår: 2004
Artikelnummer: 2004-103-3
Format: POD
Antal sidor: 142
Språk: Svenska
Pris (inkl. moms): 98 kr

Kontakt

Ingrid Schmidt
075-247 30 00