/
/

Vård och omsorg om äldre 1999

Sammanfattning

I denna rapport, som ingår i Sveriges officiella statistik, redovisas statistik över omfattningen av vissa kommunala insatser enligt socialtjänstlagen och hälso- och sjukvårdslagen till personer 65 år och äldre under år 1999.

Statistiken omfattar uppgifter om boende i särskilda boendeformer, personer i ordinärt boende med hemtjänst och kommunal hemsjukvård, personer med anhörigbidrag resp med hjälp av anhörig/närstående anställd av kommunen samt omfattningen av behovsprövad dagverksamhet och korttidsvård.

I sammanfattning ger statistiken följande resultat:

Andelen ålderspensionärer med hemtjänst i ordinärt boende oförändrad jämfört med året innan.

Drygt 129 000 ålderspensionärer som bodde i ordinärt boende var beviljade hemtjänst den 1 november 1999. Detta motsvarar ca 8 procent av samtliga personer 65 år och äldre. Andelen hjälptagare varierar från ca 2 procent bland personer mellan 65 och 74 år till ca 32 procent bland personer 90 år och äldre. En jämförelse med 1998 visar inte på några större förändringar av andelen hjälptagare i olika åldersgrupper bortsett från 90 år och äldre där en ökning på ca 2 procentenheter har skett.

Andelen hemtjänsttagare med få hjälptimmar har minskat.

Drygt 40 procent av de ålderspensionärer som var beviljade hemtjänst 1 november 1999 fick mellan 10 och 49 hjälptimmar under november månad. Störst andel (ca 5 procent) med relativt många hjälptimmar (120–199 timmar) fanns – i likhet med året innan – bland personer 90 år och äldre. Andelen hjälptagare med 200 eller fler hjälptimmar var ca 1 procent i samtliga åldersgrupper. Jämfört med 1998 har andelen hemtjänsttagare med få hjälptimmar (1–9 timmar) minskat i samtliga åldersgrupper.

Kommunal hemsjukvård i ordinärt boende.

Drygt hälften av landets kommuner ansvarade 1999 helt eller delvis för hemsjukvården (exkl läkarinsatser) i ordinärt boende. Dessa kommuner har redovisat att ca 37 000 ålderspensionärer var registrerade som mottagare av hemsjukvård 1 november 1999, oavsett om de fick vård just den dagen eller inte. Av dessa var drygt 50 procent mellan 80 och 89 år. Ca 65 procent var kvinnor. Flertalet – ca 65 procent – var också beviljade hemtjänst. Andelen hjälptagare som hade både hemsjukvård och hemtjänst ökade med stigande ålder.

Andelen ålderspensionärer som bodde permanent i särskilda boendeformer oförändrad jämfört med året innan.

Den 1 november 1999 bodde drygt 116 000 ålderspensionärer i särskilda boendeformer, vilket motsvar ca 8 procent av samtliga personer 65 år och äldre. Andelen av befolkningen i olika åldersgrupper som bor i särskilda boendeformer ökar kraftigt med stigande ålder. Bland personer i åldersgruppen 65–74 år bor endast ca 1 procent permanent i särskilda boendeformer medan ca 45 procent av personer 90 år eller äldre. En jämförelse med 1998 visar att antalet boende har minskat med nära 2 800 personer. I förhållande till samtliga personer 65 år och äldre är andelen som bor i särskilda boendeformer dock oförändrad ca 8 procent. I åldersgrupperna 85–89 år och 90 år och äldre har andelen boende minskat något, medan andelen är oförändrad i övriga åldersgrupper.

Antalet boendedygn inom korttidsvården har ökat.

Den 1 november 1999 fick drygt 8 000 personer 65 år och äldre korttidsvård, vilket motsvarar ca 0,5 procent av alla ålderspensionärer. Antalet boendedygn uppgick till drygt 191 000 under november månad 1999, vilket är en ökning med ca 30 000 jämfört med samma tid året innan.

Antalet besök i dagverksamheter har minskat.

Den 1 november 1999 fick ca 13 500 ålderspensionärer dagverksamhet, vilket motsvarar knappt 1 procent av alla personer 65 år och äldre. Antalet besök per person var i genomsnitt ca åtta under november månad. Jämfört med 1998 har antalet besök under november månad minskat med ca 7 900.

Läs hela sammanfattningen

Publiceringsår: 2000
Artikelnummer: 2000-44-5
ISBN: 91-7201-447-4
Format: POD
Antal sidor: 132
Språk: Svenska
Pris (inkl. moms): 38 kr

Kontakt

Socialstyrelsen
075-247 30 00

Mer hos oss

Äldre