/
/
/

Svensk hjärtsjukvård kan förbättras

den 31 mars 2009 kl. 09:00 Pressmeddelande

Det finns områden inom hjärtsjukvården där alla landsting och sjukhus i landet visar goda resultat. Ett exempel är att man ger blodproppshämmande läkemedel efter hjärtinfarkt – både vid utskrivningen och efter 12–18 månader.

Men det finns många områden med alltför stora variationer både mellan landsting och mellan sjukhus, till exempel när det gäller väntetider till operation. Det visar Socialstyrelsens öppna jämförelser och utvärdering av hjärtsjukvården.

Socialstyrelsen presenterar för första gången en öppen jämförelse och utvärdering av hjärtsjukvårdens processer och resultat. Syftet med utvärderingen var att få svar på om svensk hjärtsjukvård är kunskapsbaserad och ändamålsenlig, säker, patientfokuserad, effektiv, jämlik och given i rätt tid.

– Dödligheten efter hjärtinfarkt har minskat betydligt under de senaste decennierna men vi ser stora skillnader mellan landstingen. Det tyder på att dödligheten inom vissa landsting kan minskas ytterligare, säger generaldirektör Lars-Erik Holm.

Baserat på resultatet i de olika jämförelserna som redovisas i rapporten ger Socialstyrelsen några kortfattade nationella rekommendationer. I landstingsjämförelserna finns rekommendationer på regional nivå.

En majoritet av landstingen och sjukhusen bör bland annat öka andelen patienter som behandlas med blodfettssänkande behandling och öka insatserna för att minska andelen patienter som fortsätter röka efter en infarkt. Sjukskrivningstiderna behöver också minska efter en hjärtinfarkt.

För att sänka dödligheten efter hjärtinfarkt ytterligare bör landsting och sjukhus förbättra diagnostik och läkemedelsbehandling vid utskrivning efter infarkt. Andelen patienter som får kärlöppnande behandling vid allvarlig hjärtinfarkt där ett kranskärl är igentäppt behöver ökas i landet. Dessutom behöver tiden mellan diagnos och kärlöppnande behandling minskas.

– Socialstyrelsen, kvalitetsregistren och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) behöver tillsammans utveckla nya indikatorer som kan mäta resultat och kvalitet i hjärtsjukvården, säger Marie Lawrence som varit projektledare för rapporten.

– Rapporteringen av data till patientregistret och kvalitetsregistren behöver också bli bättre för att säkerställa tillgången på bra statistik, fortsätter hon.

Kontakt

Presstjänsten
075-247 30 05