/
/
/

Strokepatienter får inte vård i rimlig tid

den 21 juni 2011 kl. 09:00 Pressmeddelande

En patient som drabbas av en liten stroke till följd av förträngningar i halskärlen bör opereras inom 14 dagar efter symptom. Bara hälften av landstingen klarar detta, visar en nationell utvärdering från Socialstyrelsen.

– Det finns stora regionala skillnader. I Gävleborg, Sörmland och Västernorrland är medianväntetiden omkring 30 dagar, säger utredaren Björn Nilsson.

Varje år får 30000 människor stroke, en infarkt på grund av blodpropp eller blödning i hjärnan. Att snabbt få vård är ytterst centralt för den som drabbas. Om det rör sig om en blodpropp kan risken för hjärnskador minskas om patienten får behandling som återställer blodförsörjningen och syresättningen till hjärnas celler inom fyra och en halv timme efter symtom. Men ibland är en stroke svår för den närmaste omgivningen att upptäcka och därför kan det ske fördröjningar innan patienten kommer till sjukhus. Målet är därför att trombolysbehandling bör ges inom första timmen efter ankomst till sjukhus.

Väntetider bör kortas

I många landsting är tidsfördröjningen längre än så visar Socialstyrelsens rapport, där det går att följa hur väl landstingen följer rekommendationerna i de nationella riktlinjerna för strokesjukvård ned på sjukhusnivå. I Uppsala, Östergötland, Kronoberg och Blekinge dröjer starten av behandlingen längst, omkring 90 minuter.

– Det är viktigt att förkorta väntetiderna till behandling för strokepatienterna, både för att minska dödligheten och för att öka livskvaliteten efter en stroke, säger Socialstyrelsens utredare Björn Nilsson.

Fler strokepatienter bör också vårdas på strokeenheter enligt Socialstyrelsen. Lägst andel har landstingen i Kronoberg, Dalarna och Stockholm. 86,5 procent är det aktuella riksgenomsnittet.

– Den siffran borde kunna höjas till 90 procent. Vissa patienter kan vara i behov av intensivvård eller neurokirurgisk vård. Övriga patienter bör vårdas på strokeenhet där vården är optimalt utformad. På så sätt kan överlevnaden för strokepatienter ökas och riskerna för komplikationer minimeras, säger Björn Nilsson.

Stora skillnader i läkemedelsförskrivning

För att minska riskerna för ett återinsjuknande i stroke är det centralt att patienterna får blodtryckssänkande läkemedel och statiner samt hjälp att sluta röka. Har patienten också förmaksflimmer är det betydelsefullt att blodförtunnande läkemedel sätts in. Dessa sekundärpreventiva insatser bör följas upp regelbundet av hälso- och sjukvården. Norrbotten, Dalarna, Jämtland och Gotland är exempel på landsting som i låg grad ger statinbehandling efter stroke. I Sörmland, Västmanland och Uppsala är det en förhållandevis låg andel patienter med förmaksflimmer som behandlas med blodförtunnande läkemedel ett år efter stroke.

– Enligt Socialstyrelsens nationella riktlinjer bör strokepatienter få dessa läkemedel och här finns stora skillnader mellan sjukhusen. De som ligger lägst ger till exempel bara 30 procent av strokepatienterna statiner medan de som skriver ut mest når upp till 80 procent, säger Björn Nilsson.

Patienter med stroke är också extra utsatta vad gäller tand- och munhälsa, därför är det viktigt att de följs upp av tandvården. Lägst antal besök hos tandläkare eller tandhygienist inom ett år efter en stroke görs i Västernorrland, Västerbotten, Jämtland och Norrbotten.