Problem med vårt beställningssystem

Just nu har vi tekniska problem med vårt beställningssystem. Har du problem att beställa kan du skicka din beställning till publikationsservice@socialstyrelsen.se. Ange titel, artikelnummer, antal exemplar du vill beställa, leveransadress och eventuell fakturaadress.

/
/
/

Sämre vård gör att psykiskt sjuka dör i förtid

den 22 juni 2010 kl. 09:00 Pressmeddelande

Psykiskt sjuka dör betydligt oftare än andra i sjukdomar som går att förebygga eller behandla. En lungcancerpatient med psykisk sjukdom löper 50 procent större risk att dö till följd av cancern än andra. Det visar Socialstyrelsens utvärdering av vuxenpsykiatrin i Sverige.

Idag överlämnar Socialstyrelsen den största inventeringen av den vuxenpsykiatriska vården som har gjorts i Sverige till regeringen. Rapporten Öppna jämförelser och utvärdering 2010. Psykiatrisk vård – ett steg på vägen visar bland annat att psykiskt sjuka patienter dör betydligt oftare än andra i fysiska sjukdomar som hade kunnat förebyggas eller behandlas. De vårdas på sjukhus i större utsträckning för sjukdomar som hade kunnat tas om hand inom öppenvården om de hade fått adekvat behandling i tid.

Under de senaste fem åren har dödligheten efter hjärtinfarkt minskat med 10 procent. Denna förbättring i överlevnad finns inte alls hos psykiskt sjuka.

– Det är oacceptabelt att psykiskt sjuka inte får samma goda vård som andra. Sjukvården ska prioritera dem som har störst behov och de psykiskt sjuka är en mycket utsatt grupp som behöver extra uppmärksamhet inom vården, säger generaldirektör Lars-Erik Holm.

Psykiskt sjuka får heller inte tillgång till rekommenderade läkemedel i samma omfattning som andra patienter. Med diabetes ökar risken för åderförfettning och därmed för hjärt- och kärlsjukdom. Därför rekommenderas blodfettsbehandling och drygt 60 procent av alla diabetespatienter får blodfettssänkande läkemedel för att minska komplikationsrisken.

– Det är däremot bara hälften av de psykiskt sjuka som får dessa läkemedel. Ändå är behovet av blodfettssänkande antagligen ännu större bland dem, eftersom de i större utsträckning bär på andra riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdomar också, som till exempel övervikt, fysisk inaktivitet och rökning, säger projektledaren Birgitta Lindelius.

Rapporten betonar också behovet av att utarbeta strategier för att minska den växande psykiska ohälsan hos unga vuxna. Ett gemensamt ansvar behövs även för vården av den äldre befolkningen, som idag är underrepresenterad inom den psykiatriska vården.

– Utvärderingen är ett första steg på vägen för att förbättra omhändertagandet av de psykiskt sjuka och bland annat minska överdödligheten inom gruppen. Förhoppningen är att landstingen och verksamhetscheferna använder utvärderingen för att driva det egna utvecklingsarbetet framåt, säger Birgitta Lindelius.