/
/
/

Mödrars vikt fortsätter att öka

den 9 mars 2011 kl. 14:20 Pressmeddelande

Från 1993 har blivande mammors vikt ökat i Sverige, såväl förstföderskor som omföderskor blir allt tyngre. Socialstyrelsens nya rapport visar att var fjärde kvinna var överviktig vid inskrivningen vid mödravården 2009. Fler än var tionde hade passerat gränsen för fetma.

– Högst BMI har man i Västernorrland, Gävleborg och Dalarna. Lägst ligger Stockholm. I princip är detta en spegel av socioekonomiska förhållanden men faktorer som ärftlighet, etnicitet, typ av sysselsättning och förändrad livsstil har betydelse för vikten, säger Socialstyrelsens utredare Karin Gottvall.

Body Mass Index, BMI, mäter vikten i förhållande till längden. Nära 37 procent av de gravida kvinnorna 2009 hamnade på ett mått över 25 och anses därmed lida av övervikt eller fetma. Det betyder ökad risk för graviditetsdiabetes, blodtryckssjukdomar inklusive havandeskapsförgiftning. Liksom förhöjd risk att behöva förlösas med kejsarsnitt och att det i samband med operationen uppstår blodproppar, infektioner eller blödningar.

– Det kan finnas fler underliggande faktorer till varför det ser ut så här, men en högre vikt innebär en större belastning för kroppen, säger Karin Gottvall.

Stadigt fler barn under 2000-talet

Uppgifterna i rapporten Graviditeter, förlossningar och nyfödda barn bygger på statistik från det medicinska födelseregistret som startade 1973 då födelsetalen var höga. Sedan har de varierat. Rekordåren var 1990-1991 med omkring 124 000 barn per år. Under hela 2000-talet har antalet födda barn ökat stadigt och 2009 kom drygt 112 000 barn till världen.

– Det är ett förhållandevis högt antal. Vi ser att födslarna ökar, men inte tvilling- och trillingfödslarna. Delvis beror det på att man inte längre rekommenderar att fler än ett ägg återförs vid in vitro-fertilisering, eller så kallad IVF-behandling, säger Karin Gottvall.

Fler assisterade befruktningar

Mödrarna har blivit äldre och äldre sedan 1973, men den stigande ålderskurvan har planat ut efter 2004. Andelen kvinnor som är 35 år eller äldre vid första barnets födelse har ökat kraftigt och utgör nu över 12 procent av alla förstföderskor. Högst är medelåldern i Stockholm, där den ligger på 30 år. Lägst är den i Gävleborg och Kalmar där genomsnittet är 27 år. Med åldern minskar fertiliteten och mellan 1991 och 2008 mer än fyrdubblades antalet IVF-behandlingar i Sverige. Resultatet av de 13 408 behandlingar som genomfördes 2008 blev 3438 barn.

– Drygt var fjärde behandling med färska ägg ledde till förlossning. För frysta ägg var resultatet något sämre, där var femte behandling lyckades, säger Karin Gottvall.

Uppgifterna om assisterad befruktning är hämtade från kvalitetsregistret QIVF.

Olika syn på smärtlindring

Ryggbedövning eller epiduralblockad är idag den vanligaste metoden för att lindra smärta vid en förlossning. Skillnaderna i användning varierar dock stort över landet. I Skåne fick 30 procent av förstföderskorna ryggbedövning, medan siffran för Stockholm var 58 procent.

– Dels finns det skillnader i synsätt och vårdtraditioner, dels kan det röra sig om olika hög belastning på barnmorskorna och förlossningsavdelningarna eller tillgången till narkosläkare, säger Karin Gottvall.

I rapporten finns också uppgifter om icke-farmakologisk smärtlindring: akupunktur, bad, sterila kvaddlar och TENS, det vill säga transkutan elektrisk nervstimulering.

– Akupunktur kom stort på 90-talet då många barnmorskor utbildades och fick lära sig att sätta nålar, och vi kan se en topp i användningen 1996-1997. Sedan dess har intresset dalat, och det finns heller inga starka vetenskapliga bevis för att akupunktur har smärtlindrande effekt vid förlossning, säger Karin Gottvall.

Populärast bland de icke-farmakologiska metoderna idag är varma bad.