/
/
/

Mångmiljonbelopp slösas på onödigt dyra blodfettläkemedel

den 12 februari 2009 kl. 01:00 Pressmeddelande

I dag presenterar Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket (TLV) sin granskning av läkemedel som används vid blodfettrubbningar.

Samtidigt kommer Socialstyrelsens nya riktlinjer för strokebehandling. TLV:s beslut kan frigöra 170 miljoner kronor per år, pengar som delvis kan användas till att förbättra strokesjukvården enligt de nya riktlinjerna.

Stroke drabbar nära 30 000 personer årligen och är den tredje största dödsorsaken efter hjärtsjukdom och cancer. Genom att behandla LDL-kolesterol – det onda kolesterolet – med blodfettläkemedel minskar risken att drabbas av stroke. De blodfettläkemedel som kallas statiner är idag det självklara förstahandsalternativet och rekommenderas också i Socialstyrelsens nationella riktlinjer.

TLV:s granskning visar att behandling med den dyraste statinen inom högkostnadsskyddet kan kosta upp till 20 gånger mer än behandling med den billigaste, trots att båda läkemedlen har likvärdig effekt. Ett antal onödigt dyra läkemedel kommer därför att förlora sin subvention från och med den 1 juni 2009.

– Om alla patienter som idag använder storsäljaren Lipitor i styrkan 10 mg istället använde det billigaste alternativet skulle läkemedelskostnaden vara nästan 120 miljoner kronor lägre om året. Vi arbetar för att samhället ska få mycket hälsa som möjligt för varje skattekrona som satsas på läkemedel och då är det inte rimligt att Lipitor i styrkan 10 mg får behålla sin subvention, säger TLV:s generaldirektör Gunilla Hulth-Backlund.

Totalt kan TLV:s beslut minska läkemedelskostnaden med 170 miljoner kronor per år. Pengarna borde istället användas till andra angelägna åtgärder inom hälso- och sjukvården. En del kan gå till de prioriterade områden som Socialstyrelsen pekar på inom strokevården.

Socialstyrelsen ska ta fram nationella riktlinjer som ska vara ett stöd för dem som fattar beslut om hur resurserna ska fördelas inom hälso- och sjukvården. I de nya nationella riktlinjerna för strokesjukvård rekommenderar Socialstyrelsen att de billigare blodfettläkemedlen ska användas.

Socialstyrelsen har i sina riktlinjer pekat på ett flertal åtgärder som kan medföra kraftiga förbättringar i den vård som ges till strokepatienter. Det handlar bland annat om att snabbt (inom fyra timmar) kunna ge patienter som behöver det en propplösande behandling (trombolys) och att alla patienter som borde få vård på en strokeenhet också ska få det.

– Sammantaget skulle förbättringarna vi föreslår i de nya riktlinjerna kosta hälso- och sjukvården 60 miljoner kronor årligen. Den kostnaden täcks med lätthet upp av de resurser som kan frigöras om hälso- och sjukvården slutar slösa pengar på onödigt dyra blodfettläkemedel, säger Lars-Erik Holm, generaldirektör på Socialstyrelsen.

Fakta om TLV:s granskning av blodfettläkemedel

Tandvårds- och läkemedelsförmånsverkets (TLV) uppgift bland annat att besluta om vilka läkemedel som ska subventioneras av samhället. Läkemedel som är subventionerade ingår i högkostnadsskyddet. Det innebär att patienten betalar max 1800 kronor per år.

Här redovisas TLV:s beslut i korthet. För en fullständig redovisning av besluten hänvisar vi till TLV:s hemsida.

För följande läkemedel upphör subventionen

  • Lipitor i styrkan 10 mg och Crestor i styrkan 5 mg förlorar sin subvention.
  • Lescol, Lescol Depot och Pravachol förlorar sin subvention.
  • Zocord förlorar subvention för alla förpackningar utom en.

Däremot så kommer läkemedelskopior som innehåller substanserna pravastatin och simvastatin att behålla sina subventioner. Pravastatin och simvastatin är de aktiva substanserna i läkemedlen Pravachol och Zocord. (Enskilda förpackningar och produkter av dessa läkemedelskopior kan dock försvinna på grund av att de är allt för dyra jämfört med deras konkurrenter).

Följande läkemedel får begränsad subvention

  • Lipitor och Crestor i andra styrkor (än 10 mg respektive 5 mg) subventioneras vid nyinsättning bara om generiskt simvastatin (läkemedelskopior) har provats och patienten inte har nått behandlingsmålet.
  • Ezetrol subventioneras om generiskt simvastatin har provats och patienten inte har uppnått behandlingsmålet, eller om det konstateras att patienten inte tål statiner.
  • Questran och Questran Loc förlorar sin subvention vid behandling av blodfettrubbningar, men subventioneras även fortsättningsvis vid diarré och klåda.
    Besluten börjar gälla från och med den 1 juni 2009.

Fakta om Socialstyrelsens Nationella riktlinjer strokesjukvård

Socialstyrelsens har i uppdrag att ta fram nationella riktlinjer för breda folksjukdomar som tar stora samhällsresurser i anspråk. Riktlinjerna för hälso- och sjukvården ska utgöra ett underlag för att göra systematiska och öppna prioriteringar baserade på vetenskap och beprövad erfarenhet inom hälso- och sjukvården.

Socialstyrelsen har under 2008 genomfört en uppdatering av de nationella riktlinjerna för strokesjukvård från 2005. De uppdaterade riktlinjerna omfattar cirka 180 rekommendationer. Av dessa är 41 rekommendationer nytillkomna sedan 2005.

Nationella riktlinjer består av två dokument

  • Ett beslutsstöd som innehåller mer utförliga beskrivningar av de mest centrala rekommendationerna. Tabellbilagan innehåller korta sammanfattande texter kring tillståndets svårighetsgrad, effekt av åtgärd.
  • Ett vetenskapligt underlag som innehåller medicinskt faktaunderlag där hälso- och sjukvårdspersonal är primär målgrupp (slutlig version maj 2009).

Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för strokesjukvården rekommenderar

  • intravenös trombolys (läkemedel som löser upp blodpropp) som kan ges ända upp till 4,5 timmar efter symtomdebut
  • akut utredning och behandling på sjukhus vid misstänkt TIA (en liten propp som orsakar ett tillfälligt och övergående tillstånd av syrebrist i hjärnan
  • vård på strokeenheter som omfattar både akutvård och rehabilitering. Det innebär en minskad risk för död, aktivitetsbegränsning (minskat behov av andras hjälp för att klara dagliga aktiviteter) och minskat beroende av särskilt boende
  • hemikraniektomi (tillfälligt ta bort en bit av skallbenet för att skapa utrymme för svullnad i hjärnan) inom 48 timmar vid malign mediainfarkt
  • karotiskirurgi inom 14 dagar från symtomdebut. Kirurgisk behandling av karotisstenos (förträngning på halspulsådern) används för att minska risken för framtida stroke
  • tidig utskrivning från sjukhus och rehabilitering i hemmet av multiprofessionellt stroketeam.

Rekommendationerna i riktlinjerna betonar betydelsen av tidigt ställd diagnos och behandling. Vetenskapliga studier visar att sådana åtgärder minskar risken för död eller behov av hjälp efter sjukdomen. När en person insjuknar i misstänkt stroke är det väsentligt med omedelbar hänvisning till närmaste sjukhus. Det är avgörande att minimera varje minuts tidsfördröjning till påbörjad behandling. Detta ställer krav på att SOS Alarm, ambulans, sjukhus, primärvård och den kommunala vården samarbetar effektivt så att tiden mellan insjuknande, diagnos och behandling blir så kort som möjligt. Det är även mycket viktigt att rehabiliteringsåtgärder sätts in tidigt efter insjuknandet eftersom det är då som åtgärderna har störst effekt.

Kontakt

Presstjänsten
075-247 30 05