den 31 januari 2011 kl. 14:00
Pressmeddelande
Socialstyrelsen finner inga skäl att kritisera vården av förra utrikesministern Anna Lindh, som avled 2003 efter att ha knivskurits svårt.
Karolinska Universitetssjukhuset vände sig i höstas till Socialstyrelsen och begärde att en granskning skulle genomföras. Bakgrunden var uppgifter i ett tv-program där omhändertagandet ifrågasattes.
I regel undersöker Socialstyrelsen inte fall som är äldre än två år. Men eftersom det handlade om en fråga av stort allmänt intresse – hur vården fungerat i en situation då landets utrikesminister utsatts för ett knivöverfall – tillsattes en särskild utredning.
En expertgrupp med tre specialister föreslagna av tillsynsmyndigheterna i Danmark, Finland och Norge har gått igenom journalhandlingar och även intervjuat personal som arbetade det aktuella dygnet.
Enligt Socialstyrelsen finns det inte någon anledning att rikta kritik, varken mot verksamheten eller mot den hälso- och sjukvårdspersonal som deltagit i behandlingen av Anna Lindh.
– Jag konstaterar att Socialstyrelsens samlade bedömning av journalanteckningarna och av experternas granskning visar att hela det medicinska omhändertagandet skedde utifrån den vetenskap och beprövade erfarenhet som fanns 2003, säger Lars-Erik Holm, som är Socialstyrelsens generaldirektör.
Granskningen visar att:
• Patienten omhändertogs snabbt av ett traumateam när hon anlände till sjukhuset. Ledande kirurger byttes fler gånger i samband med operationerna. Det gjorde att man hade bästa möjliga kompetens med hänsyn till vilket ingrepp som skulle göras. Dessutom kallades ett stort antal medicinska experter in för att bistå med sina kunskaper.
• På grund av skadornas omfattning var arbetet mycket komplicerat. Inledningsvis var personalen inriktad på s.k. damage control. Det innebär att man försökte stoppa blödningen i buken och man fick blödningarna under relativt god kontroll, men tvingades senare till nya ingrepp.
• De blodtransfusioner som patienten fick och hanteringen av problem med koagulering följde vetenskap och beprövad erfarenhet.
• Det var inte aktuellt att ge patienten vård via en konstgjord lunga, en s.k. Ecmo-maskin, eftersom patienten hela tiden var väl syresatt. Något beslut att ge patienten Ecmo-behandling under hennes sista minuter i livet fattades inte, eftersom hon då var bortom all räddning.