/
/
/

Hanteringen av influensa A(H1N1) 2009 utvärderad: Beredskapen i Sverige var bra – men det finns mycket att lära

den 1 mars 2011 kl. 10:00 Pressmeddelande

Sverige var väl förberett för att möta en allvarlig pandemi, men det finns mycket att lära från hanteringen. Det visar den utvärdering som Myndigheten för samhällsskydd och beredskap och Socialstyrelsen gjort i samverkan med Smittskyddsinstitutet på uppdrag av regeringen.

Den nationella pandemiplanen byggde på en allvarligare händelseutveckling än vad som blev fallet, men belastningen på hälso- och sjukvården blev ändå större under pandemin än under en vanlig säsongsinfluensa. Antalet influensapatienter inom öppen- och slutenvården var flerdubbelt jämfört med föregående säsongsinfluensa och intensivvården belastades hårt av patienter med svår virusorsakad lunginflammation.

Sverige lyckades i huvudsak väl med hanteringen av pandemin och massvaccinationskampanjen bedrevs relativt snabbt och effektivt, även om många delar kan utvecklas och förbättras. En framgångsfaktor var nationell, regional och lokal samordning och upparbetade nätverks- och arbetsgrupper. Engagemang och lojalitet hos personal som nationellt, regionalt och lokalt varit involverad i arbetet bidrog starkt till att det fungerade så bra.

– En viktig fråga att ställa sig är vilken beredskap Sverige ska ha inför allvarliga hälsohot? Hur ska resurser prioriteras och fördelas, som till exempel läkemedel, vaccin, vårdplatser, personal, kommunikation och övervakningssystem? Alla delar är viktiga för att hindra och minska effekterna av ett hälsohot, men om vissa resurser är begränsade så måste det ske en prioritering av dessa Anders Tegnell, chef avdelningen för kunskapsstyrning vid Socialstyrelsen.

Utvärderingen visar också att kommunikationsuppgiften blev mer resurskrävande än vad många aktörer planerat för, men har trots allt fungerat i huvudsak bra. Några målgrupper nåddes inte tillräckligt bra av myndigheternas kommunikationsinsatser. En särskild utmaning är att nå unga vuxna och människor med annat modersmål än svenska.

– En av de viktigaste lärdomarna är att pandemiberedskapen har stärkts av händelsen, men att det är viktigt att de som ansvarar för samhällsviktig verksamhet fortsätter att planera för att kunna hantera stora personalbortfall, både i egen verksamhet och i verksamhet som de är beroende av, säger Helena Lindberg, generaldirektör Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.

Utvärderingen indikerar att konsekvenserna på samhällsviktiga verksamheter på grund av den nya influensan A(H1N1) 2009 var obetydliga. Sannolikt beror detta på att pandemin var av mild karaktär och förhållandevis få personer fick vara hemma från arbetet på grund av sjukdom.

– För att kunna hantera en pandemi är det viktigt att kunna följa, övervaka och analysera pandemins konsekvenser på olika områden, säger Johan Carlson, generaldirektör för Smittskyddsinstitutet.

Ett utbyggt datasystem där man kan följa smittspridningen på befolkningsnivå fanns bara i Stockholm. Övervakning av belastningen på sjukhus saknades i stort sett och någon möjlighet att nationellt följa belastningen på intensivvården fanns inte alls.

Kontakt

Socialstyrelsen
075-247 30 00