/
/
/

Diabetesvården bör undvika vissa behandlingar

den 13 januari 2010 kl. 09:00 Pressmeddelande

Idag publicerar Socialstyrelsen Nationella riktlinjer för diabetesvården 2010. Riktlinjerna innehåller 185 rekommendationer. Det handlar om åtgärder som diabetesvården både bör satsa mer på, men också sådana som bör undvikas och utmönstras.

En mycket viktig del i diabetesvården är att patienterna får hjälp att ändra vanor som påverkar sjukdomen negativt och ger upphov till komplikationer. Det kan handla om att sluta röka, att röra på sig regelbundet och äta en balanserad kost.

Motivationshöjande samtal (MI) är en specifik samtalsmetod och ett förhållningssätt med syfte att uppnå ökad motivation till beteendeförändring. Beteendeförändringen ska i sin tur leda till att patienten med diabetes får en bättre glukoskontroll. Den effekten har dock inte MI-metoden.

–Man har inte kunnat visa någon tydlig skillnad i patienters glukoskontroll när man jämfört MI med sedvanlig behandling, säger Karin Wikblad, professor och omvårdnadsansvarig i riktlinjearbetet.

Flera sjukvårdsregioner anger i sina konsekvensanalyser till Socialstyrelsen att MI-metoden i dag används inom primärvården. Mot bakgrund av Socialstyrelsens diabetesriktlinjer säger flera regioner att man inte avser att utbilda fler diabetessjuksköterskor i MI-metoden.

Grupputbildning med pedagogisk kompetens ger god effekt

Det som däremot ger god effekt på glukoskontrollen är patientutbildning i grupp för personer med typ 2 diabetes.

– Men det är viktigt att dessa utbildningar leds av personer med både ämneskompetens och pedagogisk kompetens, säger Tony Holm, projektledare på Socialstyrelsen. 

– Om den som leder utbildningen saknar pedagogisk kompetens ger den ingen effekt och då är ju utbildningen inte till någon nytta, fortsätter Tony Holm.

Sjukvårdsregionerna bedömer att man kommer att behöva skjuta till resurser för att tillgodose kompetensutvecklingen för diabetessjuksköterskor. Men man ser också stora utmaningar i att utbilda personalen, och att kostnaderna kan vara för stora för att bäras av den enskilda vårdenheten.

Vilka resurser som kommer att behövas kan komma att bero på i vilken omfattning närliggande vårdcentraler kan samordna utbildningsgrupper och i vilken utsträckning sådan verksamhet bedrivs i dag.

Nya dyra läkemedel inte bättre

En annat tydligt budskap i riktlinjerna är att de äldre läkemedlen – både för tablett- och insulinbehandling – är lika bra som de nya och mycket dyrare läkemedel som kommit ut på marknaden.

– Beräkningarna visar att om hälso- och sjukvården kan öka tablettförskrivningen av metformin och på samma gång minska förskrivningen av andra dyrare läkemedel kan man frigöra ungefär 45 miljoner kronor totalt sett, säger Mats Eliasson, docent och överläkare som varit prioriteringsordförande i arbetet med riktlinjerna.

Flera av sjukvårdsregionerna föreslår också en översyn av läkemedelsförskrivningen i förhållande till rekommendationerna.

I riktlinjerna finns även ett antal indikatorer för god diabetesvård. Indikatorerna kommer att ligga till grund för en nationell uppföljning av diabetesvården som kommer att vara klar under 2011.

Ny webblösning når primärvården

En nyhet är att också att Socialstyrelsen publicerar diabetesriktlinjerna i ett nytt sökbart webbverktyg på www.socialstyrelsen.se/nationellariktlinjer.

– Vi hoppas särskilt att primärvården ska hitta riktlinjerna på webben och att de ska bli en hjälp i arbetet. 85 procent av diabetespatienterna finns ju där, säger Tony Holm.

Samarbete mellan myndigheter

Rekommendationerna i riktlinjerna baseras på väl underbyggda och systematiskt granskade vetenskapliga underlag, som har utarbetats av ett stort antal experter från olika vårdprofessioner i samarbete med hälsoekonomer och etiker.

– SBU, Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket samt Läkemedelsverket har deltagit och bidragit med underlag i nära samarbete med Socialstyrelsen, avslutar Tony Holm projektledare på Socialstyrelsen för diabetesriktlinjerna.

Kontakt

Presstjänsten
075-247 34 05