den 2 mars 2010 kl. 09:45
Pressmeddelande
Andelen patienter som väntar på vård längre än 90 dagar har minskat efter att kömiljarden infördes. Landstingens rapportering av väntetidsdata har ökat till nära 100 procent. Samtidigt har allt fler rapporterats som patientvalt respektive medicinskt orsakat väntande.
Efter ett år med kömiljarden konstaterar Socialstyrelsen att antalet patienter som väntat riktigt länge på besök eller behandling, mer än 90 dagar, har minskat avsevärt. Den kraftigaste minskningen skedde mellan augusti och november 2009.
– Att andelen patienter som väntat över 90 dagar har minskat är ett resultat av att landstingen gått igenom sina väntetidslistor, sett över remisshanteringen, haft kvälls- och helgöppna mottagningar samt köpt vård hos andra vårdgivare, säger projektledaren Bo Lindblom.
En annan förklaring är att gruppen "patientvald väntan" respektive "medicinskt orsakad väntan" samtidigt har ökat. Hit hör exempelvis patienter som av olika anledningar tackat nej till vårderbjudanden eller inte kunnat behandlas på grund av medicinska orsaker. Socialstyrelsens analys visar att landstingens tolkning av vad som räknas som patientvald väntan skiljer sig åt. Vissa landsting har till exempel räknat ombokning av tider och att patienten uteblivit från behandling som patientvald väntan.
På kort sikt har landstingens insatser varit effektiva för att få ner de långa väntetiderna. För att ge en hållbar och stabil nedgång krävs ytterligare satsningar.
– För att få en varaktig nedgång av de långa väntetiderna behövs åtgärder som till exempel långsiktig schemaläggning av samtlig vårdpersonal och ett bokningssystem som möjliggör att patientens fortsatta vård kan planeras i ett tidigt skede i samråd med patienten, säger Bo Lindblom.
I analysen av väntetiderna har Socialstyrelsen använt uppgifter från väntetidsdatabasen. Under perioden 2007 till 2009 har landstingen ökat inrapporteringsfrekvensen till väntetidsdatabasen markant. Databasen ger en nationell översyn men saknar tillräckligt med information för att möjliggöra en djupare analys av patientens väg genom vården.
För att följa väntetidsutvecklingen behövs ett mer detaljerat och individbaserat datasystem som gör det möjligt att bedöma om till exempel äldre, diabetespatienter eller reumatiker trängs undan av andra patienter med anledning av vårdgarantin.
– De uppgifter som Socialstyrelsen idag får från väntetidsdatabasen är inte tillräckliga för att göra den analysen, säger Bo Lindblom.