Fattigdomen minskar men klyftorna består

den 29 mars 2010 kl. 10:00 Pressmeddelande

Andelen av Sveriges befolkning som lever under det absoluta fattigdomsstrecket minskade från 11 till 5 procent mellan 1997 och 2007. Inkomsterna höjdes totalt sett men inkomstskillnaderna ökade eftersom de högavlönade fick större lönelyft. Ungdomar, ensamstående mammor och invandrare löper störst risk för att hamna i fattigdom.

Det är några av slutsatserna i Social rapport 2010 som Socialstyrelsen presenterar idag. Rapporten beskriver utvecklingen av sociala problem och särskilt riskutsatta grupper under åren 1990-2007.

Arbetslösheten bland unga vuxna är tre gånger högre än bland medelålders. Utbildning är en av de viktigaste faktorerna för ungdomars framtida möjligheter. Ju tidigare utbildningskedjan bryts desto sämre framtidsutsikter. Ungdomar som lämnar grundskolan med låga eller ofullständiga betyg har också en ökad risk för att få problem i vuxen ålder och hamna i kriminalitet och missbruk.

En särskilt utsatt grupp är barn och ungdomar som placerats i samhällets vård.

– Att långvarig familjehemsvård i dess nuvarande form inte förbättrar utsatta barns framtidsutsikter är ett misslyckande för samhället. Dessa barn har höga överrisker för framtida psykosociala problem. Deras grundskolebetyg är markant sämre än andras. Insatser för att förbättra deras skolresultat är helt nödvändiga för att vända utvecklingen, säger Håkan Ceder, överdirektör vid Socialstyrelsen.

Ungdomar, ensamstående mammor och invandrare, främst nyanlända och från utomeuropeiska länder, löper störst risk för fattigdom. Ett problem kommer sällan ensamt – var fjärde vuxen uppger att de har två eller flera välfärdsrelaterade problem samtidigt. De vanligaste kombinationerna är ekonomiska svårigheter tillsammans med ohälsa, trångboddhet och arbetslöshet. Allvarlig sjukdom leder ofta till försämrad ekonomi.

Samtidigt som den långvariga fattigdomen successivt minskat har den blivit mer koncentrerad till invandrargrupperna. Detsamma gäller ekonomiskt bistånd. Av dem som haft ekonomiskt bistånd i fem år eller längre är drygt 60 procent födda utomlands.

Ökningen av den etniska boendesegregationen i storstadsregionerna under hela 1990-talet avstannade under 2000-talet. I ett längre tidsperspektiv märks en trend mot ökad ekonomisk segregation. Kopplingen mellan ekonomisk och etnisk segration är tydlig. I de mest resurssvaga bostadsområdena bor numera huvudsakligen fattiga utomeuropeiska invandrargrupper. I dessa områden försörjer sig knappt 30 procent på förvärvsarbete.

Social rapport 2010 är Socialstyrelsens femte övergripande rapport om sociala förhållanden i Sverige. Den första överlämnades till regeringen 1994.

Kontakt

Presstjänsten
075-247 34 05

Ladda ner eller beställ

Social rapport 2010

Mer hos oss

Ekonomiskt bistånd