/
/
/

Sämre villkor för funktionshindrade

den 29 juni 2010 kl. 10:15 Pressmeddelande

Funktionshindrade har betydligt sämre levnadsvillkor än genomsnittssvensken. En ny rapport visar att deras ekonomi är sämre, utbildningsnivån lägre och förankringen på arbetsmarknaden svagare. – Särskilt utsatta är psykiskt sjuka 20-29-åringar som ofta lever på ekonomiskt bistånd, säger Socialstyrelsens överdirektör Håkan Ceder.

Socialstyrelsen har undersökt levnadsförhållanden för vuxna personer med funktionsnedsättning som antingen har insatser enligt socialtjänstlagen, SoL, eller lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS.

I undersökningsgruppen ingick 57 500 personer med bland annat psykisk funktionsnedsättning, utvecklingsstörning, autism eller rörelsehinder.

Resultaten visar att funktionshindrade personer ofta bara har en liten summa kvar att leva på när skatten dragits av från lön och bidrag. I genomsnitt var den disponibla inkomsten för undersökningsgruppen drygt 100 000 kronor per år. Huvudsakligen beror de låga inkomsterna på att de flesta i gruppen försörjer sig genom sjuk- och aktivitetsersättning samt ekonomiskt bistånd.

– Att inte ha råd att leva som alla andra får sociala konsekvenser. Dålig ekonomi påverkar en rad livsområden som hälsa, boende och fritid, säger projektledaren Karin Flyckt.

Dålig etablering på arbetsmarknaden

Den största orsaken till de dåliga ekonomiska förhållandena är bristande förankring på arbetsmarknaden. Bara 10 procent av gruppen har anknytning till arbetsmarknaden, jämfört med 80 procent av totalbefolkningen. En viktig förutsättning för att slå sig in på arbetsmarknaden är eftergymnasial utbildning, men en klar majoritet av undersökningsgruppen har endast gymnasial utbildning. Lägst utbildningsnivå har personer med SoL-insatser i åldersgruppen 20-29 år. Många av dessa har en psykisk funktionsnedsättning och endast hälften genomgår gymnasieutbildning.

Dålig ekonomi och bristande tillgänglighet tros också bidra till att personer med funktionsnedsättning mer sällan deltar i kultur- och nöjeslivet, gör färre semesterresor och har sämre tillgång till dator och mobil än befolkningen i övrigt.

Föråldrade läkemedel

Socialstyrelsen har även studerat läkemedelsanvändningen bland de personer i undersökningsgruppen som har en utvecklingsstörning eller autism. Resultatet visar att det är vanligare att dessa personer får föråldrade läkemedel, vilket tyder på att deras läkemedelslistor ses över alltför sällan. Anmärkningsvärt är också att 20 procent av de funktionshindrade med utvecklingsstörning eller autism använder läkemedel mot psykoser och schizofreni.

– Det är osäkert om läkemedlen förskrivs på rätt grunder. Resultaten tyder på att läkemedlen används för att hantera beteendestörningar trots att det är osäkert om de har en lugnande effekt för den här gruppen, säger Karin Flyckt.

Resultaten visar sammantaget att det handikappolitiska målet om jämlika levnadsvillkor fortfarande är långt bort för de funktionshindrade personer som tillhör socialtjänstens målgrupp.