/
/
/

Prioriteringar i tandvårdsriktlinjerna på målrakan

den 9 april 2010 kl. 10:13 Nyhet

Magrethe Persson Toremalm, privattandläkare och deltagare i prioriteringsgruppen för Nationella riktlinjer för vuxentandvård.

Prioriteringsarbetet är i slutfasen och till hösten kommer en preliminär version av Nationella riktlinjer för vuxentandvård. – Det går snabbare att prioritera nu än i början av prioriteringsarbetet, berättar Magrethe Persson Toremalm, privattandläkare och deltagare i prioriteringsgruppen för tandvårdsriktlinjerna.

I snart två år har prioriteringsgruppen arbetat tillsammans med Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för vuxentandvård. 

– Vi har hunnit långt. Det går snabbare nu än i början av arbetet eftersom vi känner varandra bättre och vi har utvecklat tänkesättet. Så som det ser ut nu är vi helt i fas med tidsplanen, säger Magrethe.

Magrethe Persson Toremalm har arbetat som allmänpraktiserande privattandläkare sedan början av 80-talet och har sin egen praktik två mil utanför Lund i orten Veberöd. Men de här dagarna har hon lämnat praktiken i Skåne för att delta i ett prioriteringsinternat för tandvårdsriktlinjerna.

I prioriteringsgruppen, som består av 22 representanter från olika professioner och specialiteter såsom allmäntandläkare, tandhygienister, specialistföreningar, etiker och vetenskapliga experter, representerar Magrethe privattandvården. 

– Det är viktigt att det är en bra balans mellan den kliniska och den vetenskapliga bakgrunden och det tycker jag verkligen att vi har i gruppen, säger Magrethe.

Idag är det fredag och andra dagen på prioriteringsinternatet och prioriteringsgruppen har som mål att hinna med att prioritera ett trettiotal rader under dagen, även kallade tillstånds- och åtgärdspar.

Ett tillstånds- och åtgärdspar är enklare uttryckt ett sjukdomstillstånd som kan uppstå och en tänkbar behandling. Till exempel kan ett tillstånds- och åtgärdspar vara att sjukdomstillståndet är initial (tidig) kronkaries och att åtgärden är fluorbehandling med lackning 4 gånger per år hos tandläkare eller tandhygienist. Läs mer om hur vi tar fram nationella riktlinjer här.

Inför varje prioriteringsinternat har gruppen fått en webbenkät med vetenskapligt underlag för varje tillstånds- och åtgärdspar. Varje deltagare förprioriterar sedan alla raderna enligt en skala från ett till tio, där ett är bäst och tio sämst. Även FoU (forskning och utveckling) och Icke-göra finns med som omdöme där FoU innebär att åtgärden endast bör genomföras inom ramen för kliniska studier och Icke-göra att åtgärden inte bör göras alls.

Under prioriteringsinternatet diskuterar gruppen tillsammans vad de kommit fram till genom att väga tillståndets svårighetsgrad, effekten av behandlingen, tidsåtgången för behandlingen och hur kostnadseffektiv behandlingen är. 

– Självklart vägs de egna erfarenheterna också in i prioriteringen, de finns ju alltid där i bakhuvudet, säger Magrethe.

Etiker Lennart Nordenfelt har även föreläst för prioriteringsgruppen. 

– Etiken är viktig och föreläsningarna har tillfört mycket för gruppens ställningstagande till tillståndets svårighetsgrad och autonomiprincipen. Svåra smärttillstånd med lidande prioriteras högt. Nedsatt autonomi vägs in vid en del tillstånd och ger då högre prioritering.

Snart är prioriteringsarbetet klart och i oktober kommer den preliminära versionen av Nationella riktlinjer för vuxentandvård. Under hösten väntar en viktig informationsresa, menar Magrethe. 

– Det är ju viktigt att yrkeskåren är med på tåget och att vi är tydliga med att riktlinjerna är en vägledning. Riktlinjerna får inte uppfattas som pekpinnar, för det är de inte.

Magrethe tror också att webben kommer att bli en viktig kommunikationskanal för att få ut riktlinjerna: 

– Riktlinjerna är ju ett föränderligt dokument och på webben kan man alltid ha den senaste uppdateringen. En tydlig och lättmanövrerad hemsida, där man kan söka och få fram den övergripande informationen, tror jag kommer att bli viktig.

Karin Danielsson