/
/
/

Olika villkor för barn och unga i kommunerna

den 26 augusti 2010 kl. 09:00 Nyhet

Var i landet man bor spelar stor roll för hur mycket kommunerna satsar på barn och unga. Även andelen unga som lever under problemfyllda förhållanden skiftar kraftigt, visar Socialstyrelsens analys.

I Sverige är målet att barn och unga ska ha samma rätt till goda levnadsförhållanden oavsett kön, social status, födelseland och bostadsort. Men så är inte fallet, enligt Socialstyrelsens rapport ”Olika villkor – om levnadsförhållanden, risker och kommunala kostnader för barn och unga”.

– Socialstyrelsens indikatorer visar att risken för att drabbas av problem under uppväxtåren är betydligt högre i vissa kommuner än andra. Samtidigt är det viktigt att poängtera att barn och unga inte automatiskt får problem bara för att de utsätts för många riskfaktorer, säger projektledaren Matilda Hansson.

Skillnader mellan kommunerna

Indikatorerna som Socialstyrelsen har tagit fram speglar till exempel barn och unga som placerats i social dygnsvård, har ofullständiga betyg, utfört allvarliga lagbrott, använt droger eller drabbats av psykisk ohälsa. Andra indikatorer som ökar risken för problem är om barnet växer upp i en familj som fått långvarigt ekonomiskt bistånd eller om det lever med föräldrar som är långtidsarbetslösa, ensamstående, lågutbildade eller har utländsk bakgrund.

Rapporten visar att risken för att drabbas av problemtyngda förhållanden under uppväxten är störst i kommuner som Storfors, Lessebo och Eskilstuna. Minst risk löper barn och unga i Lomma, Vellinge, Danderyd och Lidingö.

Skillnaderna är också stora när det gäller hur mycket resurser kommunerna satsar på verksamheter riktade till barn och unga, som barnomsorg, skola, socialtjänst, fritidsgårdar, musik- och kulturskolor. 

– De totala kostnaderna för ett barn varierar mellan cirka 80 000 och 117 000 kronor per år. Bland kommunerna i Norrlands inland finns de med högst kostnad medan storstadsområdena har bland de lägsta, säger Matilda Hansson.

Flera förklaringar

Kommunernas varierande kostnader och risken för barn och unga att drabbas av problem under uppväxten förklaras med en rad olika faktorer. Vissa förhållanden, som till exempel demografi och geografiska avstånd, har kommunerna svårt att förändra. Däremot kan kommunerna påverka vilka insatser som erbjuds och på vilket sätt de genomförs. Socialstyrelsens rapport visar ett visst samband, om än svagt, mellan höga ofärdstal och höga kostnader för barn- och ungdomsvård.

Socialstyrelsen konstaterar att många kommuner troligen kan arbeta mer effektivt och få ut mer för pengarna. 

– Genom att sätta barn och unga i fokus skulle kommunerna kunna få en mer effektiv verksamhet. Kommuner och landsting måste bli bättre på att samverka över verksamhetsgränserna och att arbeta mer långsiktigt och förebyggande, säger överdirektören Håkan Ceder.

Kontakt

Presstjänten
075-247 30 05

Mer hos oss

Pressrum