Problem med vårt beställningssystem

Just nu har vi tekniska problem med vårt beställningssystem. Har du problem att beställa kan du skicka din beställning till publikationsservice@socialstyrelsen.se. Ange titel, artikelnummer, antal exemplar du vill beställa, leveransadress och eventuell fakturaadress.

/
/
/

Förtydligande om lås, larm och bälten

den 4 augusti 2010 kl. 11:17 Nyhet

De upphävda föreskrifterna om skydds- och tvångsåtgärder inom äldreomsorgen har väckt frågor inom kommunerna. Socialstyrelsen vill därför förtydliga vad som gäller för användandet av lås, larm, sänggrindar, bälten, grenbälten och tvångsåtgärder.

Dessa medel får inte användas i syfte att frihetsberöva en person men däremot som skydd eller hjälpmedel då den enskilde samtycker.

Föreskrifterna som har upphävts saknar stöd i lagen och har i alltför stor utsträckning använts som intäkt för att låsa in och använda tvångsåtgärder mot enskilda personer.

– Personer med demenssjukdom bor och får vård och omsorg i ett särskilt boende eftersom de i varierande grad har svårt att klara sig själva. De behöver vård och omsorg dygnets alla timmar. Därför är det viktigt att ledningen i landsting och kommuner säkrar att det finns tillräckligt med resurser för en god och säker vård, att personalen har rätt kompetens och att lokalerna är anpassade till verksamheten, säger Anders Printz, avdelningschef på Socialstyrelsen.

Åtgärder som larm, sänggrindar och bälten får inte användas i syfte att frihetsberöva en person men däremot som skydd eller hjälpmedel när den enskilde samtycker till åtgärden. Personer med demenssjukdom har inte alltid förmåga att uttrycka sitt samtycke utan visar genom sina reaktioner hur de upplever en viss åtgärd. Detta får i sådana fall vara vägledande för ställningstagandet om huruvida samtycke föreligger eller inte.

– Vi vill förtydliga att det måsta fattas beslut i varje enskilt fall utifrån den enskildes behov och vad han eller hon uttrycker, säger Anders Printz.

Att fatta generella beslut om att ta bort åtgärder som exempelvis larm, sänggrindar och bälten utan individuella bedömningar av behov och samtycke kan strida mot hälso- och sjukvårdlagens krav på god vård. Till exempel kan ett grenbälte vara ett hjälpmedel om det bidrar till att den enskilde känner sig trygg och säker men en tvångsåtgärd om den enskilde visar att han eller hon inte vill vara fastspänd utan upplever det som obehagligt. Användandet av sänggrindar kan vara ett hjälpmedel om det bidrar till att den enskilde känner sig trygg och säker men en tvångsåtgärd om den enskilde visar att han eller hon inte vill ha sänggrinden uppfälld utan upplever det som obehagligt.

Om det är 20 minusgrader ute och den enskilde vill gå ut i bara nattlinne är det personalens uppgift att försöka förhindra detta. Om inget annat hjälper kan man ingripa mer handgripligt för att förhindra att den enskilde går ut. Den anställde åberopar då nödrätten för att skydda den enskildes liv. Nödrätten kan enbart användas i akuta situationer när allvarlig fara föreligger för den enskildes liv och hälsa.

Vård och omsorg om människor som lider av en demenssjukdom och som inte själva kan ta beslut i frågor som rör deras hälsa är en mycket svår uppgift. Dagligen ställs vårdpersonal inför svåra situationer. Det sker även när dörren är låst eller sängen är försedd med grindar. Socialstyrelsens avsikt är därför att stödja vården genom att tydliggöra de rättsliga förutsättningarna i olika situationer.

Socialstyrelsen anser att det bör finnas ett lagstadgat tydligt avgränsat stöd för vissa tvångsåtgärder inom vård och omsorg för dementa.

Myndigheten kommer inom kort att skriva till kommunerna för att förtydliga och informera om gällande regler.

Kontakt

Helena Axestam
075-247 36 75

Linda Almqvist
075-247 39 98