/
/
/

Rätt behandling till rätt patient vid depression och ångest

den 16 mars 2010 kl. 10:00 Pressmeddelande

Hög tillgänglighet, god kontinuitet och samarbete mellan vårdnivåer är viktiga delar i vården av personer med depression och ångest. Dessutom bör vården satsa på psykologisk behandling för att kunna erbjuda patienterna ett bredare utbud av effektiva behandlingar.

I mars förra året publicerade Socialstyrelsen en preliminär version av Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom. I arbetet med slutversionen som publiceras idag har Socialstyrelsen tagit ställning till de synpunkter som kom in och genomfört förändringar.

– Men riktlinjernas huvudsakliga budskap kvarstår. Det bör finnas fler bra behandlingar att välja mellan i vården av personer med depression och ångest, säger Anders Tegnell, avdelningschef på Socialstyrelsen.

– Och vi säger fortfarande att det effektiva omhändertagandet med god tillgänglighet och kontinuitet är grunden för en fortsatt effektiv vård. Det ska vara lätt att komma i kontakt med vården och få en första bedömning. Och ju tidigare hälso- och sjukvården ställer diagnos, desto större möjligheter finns det för patienten att få rätt behandling, säger professor Cecilia Björkelund som deltagit i arbetet med det vetenskapliga underlaget.

Stöd för styrning och ledning av sjukvården

Riktlinjerna är ett stöd för styrning och ledning av sjukvården. Rekommendationerna är tänkta att ligga till grund för beslut om vilka behandlingar som vården bör satsa på respektive inte satsa på. Allvarliga sjukdomstillstånd samt effektiva och kostnadseffektiva behandlingar bör vården satsa mer resurser på än mindre allvarliga sjukdomstillstånd och ineffektiva behandlingar.

– Vi ger rekommendationer på gruppnivå. Men för varje enskild patient måste läkaren eller behandlaren sedan tillsammans med patienten komma fram till vilken behandling som passar bäst, säger Lise-Lotte Risö Bergerlind, specialist i psykiatri, som lett riktlinjernas prioriteringsarbete.

Nya delar i slutversionen

Nytt från den preliminära versionen är rekommendationerna om behandling vid bipolär sjukdom. Socialstyrelsen har också utvecklat indelningen av depressionstillstånden.

– Den förbättrade indelningen har till exempel inneburit att vi har kunnat vara ännu tydligare med vilken grupp som ECT-behandling lämpar sig för, säger docent Björn Mårtensson som deltagit i arbetet med det vetenskapliga underlaget.

Psykologisk behandling bör byggas ut

– För flera av tillstånden som riktlinjerna tar upp är antidepressiva läkemedel den mest effektiva behandlingen, medan det för andra tillstånd är bättre med psykologisk behandling, säger professor Lars von Knorring som deltagit i arbetet med det vetenskapliga underlaget.

I den slutliga versionen är Socialstyrelsen fortfarande tydlig med att psykologisk behandling med kognitiv beteendeterapi (KBT) är något som sjukvården bör satsa mer på eftersom tillgången är skiftande över landet och det generellt råder brist.

– KBT är en effektiv och kostnadseffektiv behandling för flera av tillstånden som riktlinjerna tar upp, säger professor Gerhard Andersson som deltagit i arbetet med det vetenskapliga underlaget.

– Det är många personer som önskar och skulle ha nytta av psykologisk behandling som inte kan få det. Här har landstingen och regionerna ett stort förändringsarbete framför sig, avslutar Gerhard Andersson.