den 30 mars 2010 kl. 09:21
Nyhet
Medellivslängden stiger och de äldre är friskare. Bland unga däremot ökar vård för alkoholrelaterade diagnoser och slutenvård för depressioner, ångesttillstånd och självmordsförsök. Anhöriga får ta ökat ansvar när institutioner avvecklas. Det är några utvecklingslinjer som skissas i Lägesrapport 2010.
Lägesrapport 2010 ger en bild av tillståndet inom folkhälsa, hälso- och sjukvård, individ- och familjeomsorg, stöd och service till personer med funktionsnedsättning samt äldreomsorg och äldrevård. Även några gemensamma utvecklingstendenser redovisas.
Några aktuella utvecklingslinjer
Behoven av samverkan blir allt större men ekonomiska överväganden utgör hinder
Samverkan mellan kommuner och landsting sparar ofta pengar för samhället som helhet, men kan vara ekonomiskt ofördelaktigt för en enskild kommun eller ett enskilt landsting. Detta kan bli ett hinder för samarbete. De som drabbas hårdast av bristen på samverkan är grupper med stora och sammansatta vård- och omsorgsbehov och som behöver ett sammanhållet omhändertagande. Det handlar bland annat om äldre, personer med psykiska funktionshinder och personer med missbruksproblematik.
– Detta har varit en aktuell fråga under flera decennier, men fortfarande finns det problem. Både kommuner och landsting värnar ofta om sina egna verksamheter och sin egen ekonomi. Det kan medföra högre kostnader totalt sett, och framför allt svårigheter för den enskilde som riskerar att få bristfällig och fördröjd vård och omsorg, säger Håkan Ceder, överdirektör på Socialstyrelsen.
Hälsoutvecklingen bland äldre är positiv men oroande bland de unga
Befolkningens medellivslängd ökar. Dödligheten i hjärt- och kärlsjukdomar minskar och insjuknandet i flera folksjukdomar förskjuts till högre åldrar. Samtidigt ökar slutenvård för depressioner, ångesttillstånd och självmordsförsök bland unga, liksom vård för alkoholrelaterade diagnoser.
Nya driftsformer utvecklas för att stimulera kvaliteten och öka individens valfrihet
Ökade valmöjligheter genom kundvals- och vårdvalssystem kan stärka den enskildes ställning. Samtidigt ökar det ansvaret för den egna vården och omsorgen – ett ansvar som ibland blir orimligt stort och svårt att axla.
Konkurrensen mellan en mångfald utförare/vårdgivare ska stimulera kvalitetsutvecklingen. Ersättningssystemen utvecklas med en tydlig ambition att bli mer mål- och resultatbaserade.
Forskning saknas inom socialtjänsten
Arbetet inom socialtjänsten saknar till stor del vetenskaplig grund idag. Kravet på forskning och vetenskapliga rön har varit omdebatterat, men har börjat accepteras av kommunerna. Inom socialtjänsten pågår nu ett målmedvetet arbete med att utveckla arbetsmetoder som bygger på kunskap och beprövad erfarenhet, genom att skapa kunskapsöversikter och riktlinjer.
Medborgarnas krav på socialtjänst och hälso- och sjukvård ökar mer än de ekonomiska resurserna
I takt med att befolkningen åldras, levnadsstandarden höjs och allt fler och mer avancerade behandlingsmetoder blir tillgängliga ökar förväntningarna på socialtjänst och hälso- och sjukvård. Fler och fler liv kan räddas och möjligheterna att behandla svåra sjukdomar ökar, men de ekonomiska resurserna räcker inte till. I en sådan situation måste det tydligt framgå vad det offentliga åtagandet omfattar.