Vem tänker inte på otur och olyckor när ”fredagen den trettonde” närmar sig? Myten om denna kombination av veckodag och dag i månaden är fast förankrad hos de flesta, men hur stämmer den med verkligheten?
Socialstyrelsen har sedan 1995 ansvaret för en fördjupad insamling av data om skador (Injury Database, IDB). Från denna databas har vi sammanställt data över alla skador som lett till besök på akutmottagningar och jourcentraler under olika veckodagar. Som framgår av diagrammet är fredagen visserligen en av de mer skadedrabbade dagarna, men lördagen är annars den veckodag då flest personer råkat ut för någon skada eller olycksfall.
Undersöker man de olika dagarna i månaden är skillnaderna små, och det visar sig att den trettonde dagen inte alls är en särskilt olycksdrabbad dag, utan snarare en av de dagar när det inträffar minst olyckor. Frågan är då hur kombinationen av fredag och den trettonde ser ut.
Om man jämför "fredagen den trettonde” med fredagar före och fredagar efter detta datum, så visar det sig att det snarare är något färre olyckor denna dag. Kanske är det så att myten om ”fredagen den trettonde” gör oss mer vaksamma och försiktiga och att det är detta som är förklaring till det lägre talet?
Fakta
De uppgifter som redovisats kommer från Injury Database (IDB) 1998–2007. Uppgifterna registrerades på akutmottagningar och jourcentraler. År 2007 deltog åtta sjukhus i insamlingen; deras upptagningsområde inkluderade cirka sju procent av Sveriges befolkning. Med hjälp av befolkningsdata skattas antalet skador i landet som helhet. Förutom hem- och fritidsolyckor ingår också skador i övriga samhällssektorer samt skador till följd av våldshandlingar och avsiktligt självdestruktiva handlingar.