/
/
/

Vi rekommenderar många olika insatser vid adhd

den 18 juni 2015 kl. 08:00 Debattartikel

Debattreplik av Barbro Thurfjell och Sofia von Malortie i Dagens Medicin den 18 juni 2015.

I en debattartikel i Dagens Medicin nr 23/15 framför Lars Lundström en rad frågor och påståenden kring behandling av barn och unga med adhd.
Då Lars Lundström lägger stor vikt vid rekommendationerna för läkemedelsbehandling av adhd ser Socialstyrelsen anledning att påminna om innehållet i det kunskapsstöd som myndigheten gav ut i flera delar under förra året [1].

Rapporten Stöd till barn, ung¬domar och vuxna med adhd omfattar upptäckt, diagnostik och stöd. Där förordas en multi¬modal inriktning (med olika insatser parallellt), och att hälso- och sjuk¬vården och social¬tjänsten till exempel bör kunna erbjuda psyko¬pedagogik, för¬äldra¬träning, kognitivt stöd, behandlingsinsatser vid behov, stöd i förskola och skola, samt förebyggande och stödjande ¬sociala insatser.

En annan del av kunskapsstödet handlar om läkemedelsbehandling. Rekommendationen är att hälso- och sjukvården bör erbjuda behandling med till exempel metylfenidat till personer med adhd-diagnos, som en del i ett behandlingsprogram. Det innebär att den som har fått diagnosen adhd bör få ta ställning till att pröva läkemedelsbehandling, i dialog med sin läkare.

För personer som har adhd i kombination med ett antal andra diagnoser är rekommendationen att hälso- och sjukvården kan erbjuda läkemedelsbehandling. Båda tillstånden behöver hanteras parallellt och det krävs ett noggrant övervägande mellan för- och nackdelar med behandlingen.

SBU har precis som Europa¬rådet [2] pekat på behovet av forskning, eftersom det finns många kunskapsluckor på adhd-om¬rådet [3]. Båda lyfter fram att det behövs mer kunskap om effekter av både farmakologisk och icke-farmakologisk behandling.

FN:s barnrättskommitté skriver att man bör ta ett helhetsgrepp och endast använda läkemedel som en sista utväg [4]. Socialstyrelsen avråder inte från läkemedelsbehandling då läke¬medel i studier visat större effekt på adhd-symtom än andra metoder.

För vissa patienter kan läkemedlen göra skillnaden mellan att klara skola och arbete eller inte. Adhd i sig innebär ofta ett stort lidande och risk för negativa långtidsutfall. Socialstyrelsen anser därför att personer med adhd som kan ha nytta av läke¬medels¬behand¬ling och som själva vill, bör få möjlighet att pröva det.

Barbro Thurfjell, medicinskt sakkunnig, barn- och ungdomspsykiatri

Sofia von Malortie, utredare

Referenser

1 Hela kunskapsstödet finns på http://www.kunskapsguiden.se/
psykiatri/halsoproblem/adhd2014/
Sidor/Default.aspx

2 Ensuring comprehensive treatment for children with attention Disorders (Resolution 2042) . http://assembly.coe.int/nw/xml/
XRef/Xref-XML2HTML-en.asp?fileid=21596&lang=en

3 Behandlingsmetoder vid adhd – de tio viktigaste kunskapsluckorna. Statens beredning för medicinsk utvärdering, 2014

4 Concluding observations on the fifth periodic report of Sweden adopted by the Committee at its 68th session (12-30 January 2015).


Läs repliken i Dagens Medicin. Repliken är ett svar på debattartikeln ”Många frågor att besvara om medicinering”

Kontakt

Barbro Thurfjell
075-247 30 00

Sofia von Malortie
075-247 30 00