/
/
/

"Utfallsstyrning är central vid behandling av psykisk sjukdom"

den 3 februari 2017 kl. 15:07 Debattartikel

Debattreplik i Läkartidningen av Arvid Widenlou Nordmark, med flera, efter att Rolf Holmquist publicerat en kritisk debattartikel om remissversionen av nya nationella riktlinjer för depression och ångest. Publicerad den 3 februari 2017.

Rolf Holmqvist tar i debattartikeln »Dags för paradigmskifte: Styrning av psykiatrisk vård träffar fel« (Läkartidningen 5/2017) utgångspunkt i att utfallsstyrning är central vid behandling av psykisk sjukdom. Socialstyrelsen delar den uppfattningen. Det är därför arbetet med nationella riktlinjer utgår från att – efter en noggrann utvärdering av den vetenskapliga litteraturen – identifiera vilka åtgärder som ger bäst effekt, bäst utfall. Det är naturligtvis betydelsefullt hur patienterna upplever effekterna av behandlingen. Det är en av anledningarna till att Socialstyrelsen de senaste åren vidareutvecklat arbetet så att det numera ingår patientrepresentanter i prioriteringsgruppen för alla nationella riktlinjer.

Rolf Holmqvist diskuterar också hur man ska säkerställa att behandlingen är framgångsrik och noterar att man då måste fråga patienten antingen via en strukturerad intervju eller via frågeformulär. Socialstyrelsen har vid lanserandet av remissversionen av de nationella riktlinjerna för behandling av depression och ångest samordnat sig med Läkemedelsverket som samtidigt gav ut behandlingsrekommendationer: »Läkemedelsbehandling av depression, ångestsyndrom och tvångssyndrom hos barn och vuxna, Information från Läkemedelsverket 6:2016”«. Där framhålls tydligt att: »Alla patienter med depression ska bemötas med förståelse och empati samt ges möjlighet att tala om sin livssituation, sina känslor och upplevelser«.  Vidare sägs att: »Utvärdering av behandlingseffekten med etablerad skattningsskala rekommenderas under behandlingens gång. Det finns ett flertal skalor, både sådana som grundas på intervju med patienten och självskattningsskalor«. Detta torde vara helt i linje med vad Holmqvist föreslår.

Kvalitetsregistren har under flera år successivt inkluderat och utvecklat patientrapporterade utfallsmått som en viktig del. Inom psykiatriområdet är ECT-registret, med kvalitetsindikatorer för behandling och uppföljning av ECT (elektrokonvulsiv behandling), det tydligaste exemplet på att patienternas upplevelse redan är en faktisk del i det systematiska förbättringsarbetet.

Vi uppfattar att Rolf Holmkvist menar att den psykiatriska vården ska värderas utifrån andra premisser än övrig hälso- och sjukvård. Vi delar inte den uppfattningen eftersom psykiatrin är en del av hälso- och sjukvården. Sjukvårdens samlade resurser är begränsade och olika behandlingsalternativ måste därför vägas mot varandra. För att ge stöd till landsting, regioner och kommuner att använda sina resurser på det mest effektiva sättet erbjuder nationella riktlinjer ett stöd från staten som syftar till en jämlik, kunskapsbaserad och effektiv hälso- och sjukvård. Därför är det viktigt att samtliga åtgärder inom hela hälso- och sjukvården värderas utifrån samma utgångspunkter. Kunskapen sammanställs på ett systematiskt sätt och värderas likvärdigt med hjälp av evidensgraderingssystemet GRADE som används av Socialstyrelsen, Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU) och många organisationer i andra länder.

Under våren och försommaren kommer inkomna remissvar tillsammans med nya studier att värderas och ligga till grund för slutversionen, som publiceras under hösten 2017.

Cecilia Björkelund, senior professor, allmänmedicin, Göteborgs universitet
Mats Fredrikson, legitimerad psykolog, senior professor, klinisk psykologi, Uppsala universitet
Tord Ivarsson, docent, associate professor, barn- och ungdomspsykiatri, Göteborgs universitet
Lars von Knorring, psykiater, professor emeritus, institutionen för neurovetenskap, psykiatri, Uppsala universitet
Johan Lundberg, psykiater, docent, institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska institutet
Lise-Lotte Risö Bergerlind, psykiater, leg psykoterapeut, chef, Regionalt kunskapscentrum för psykisk hälsa i Västra Götaland
Ingela Skärsäter, professor, Högskolan i Halmstad
Arvid Widenlou Nordmark, enhetschef, Socialstyrelsen
Samtliga företrädare för Socialstyrelsens projektledningsgrupp i arbetet med nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom.

Kontakt

Erik Åhlin
075-247 37 94