/
/
/

”Syftet med registret är att utveckla vården”

den 21 december 2012 kl. 00:00 Debattartikel

Debattreplik av Petra Otterblad Olausson och Lars-Erik Holm på Socialstyrelsen i Dagens Nyheter den 21 december 2012.

Allmänläkaren i Lund Catarina Canivet med flera läkare, hävdar i en debattartikel i DN den 20 december att Socialstyrelsen vill registrera osunda svenskar. Det är fel. Det Socialstyrelsen har föreslagit, eftersom hälften av all vård i Sverige ges inom primärvården, är att även primärvården ska lämna uppgifter till det nationella patientregistret, skriver företrädare för Socialstyrelsen.

Syftet med registret är att följa vilken vård som ges för att kunna utveckla och förbättra kvaliteten. I dagsläget vet vi bara vilka diagnoser och behandlingar som ges i slutenvård och öppen specialiserad vård, men inte i primärvården eftersom den är undantagen från rapporteringsskyldigheten.

Uppgifterna i registret är till för att göra nationella uppföljningar av hälso- och sjukvården och vilka åtgärder som har effekt – inte för att följa enskilda patienter. I vårdens sjukdomsförebyggande arbete skulle det till exempel kunna handla om att patienten fått rådgivning med tillägg av fysisk aktivitet på recept eller erbjudande om rökavvänjning. Det är alltså vårdens insatser som skulle komma att rapporteras.

Ohälsosamma levnadsvanor ligger bakom minst 20 procent av all sjukdom och alla för tidiga dödsfall i Sverige. Trots det får många av patienterna inte det stöd de behöver för att lägga om sin livsstil.

Socialstyrelsen vill stimulera hälso- och sjukvården att vara mer aktiv i sitt arbete att stödja patienter så att de får relevant information om olika behandlingsalternativ som bidrar till en bättre hälsa. De nationella riktlinjerna för sjukdomsförebyggande metoder visar att det finns effektiva metoder för att stödja patienter som vill ändra sina levnadsvanor.

Tvärtemot vad man kan få intryck av när man läser debattartikeln den 20 december går riktlinjerna inte ut på att tvinga patienter att diskutera levnadsvanor mot sin vilja. Syftet är att personalen ska erbjuda patienterna stöd för att minimera ohälsosamma levnadsvanor och bjuda in till samtal.

Det tycker patienterna är bra. I en undersökning tidigare i år svarade drygt 80 procent av den vuxna befolkningen att det är bra om läkaren eller någon annan vårdpersonal diskuterar levnadsvanor med dem. Däremot erbjuds inte alla samma stöd. Exempelvis har knappt 20 procent av patienterna inom primärvården fått frågor om alkohol och spridningen är stor i landet, från 13 procent på Gotland till 24 procent i Södermanland.

Det är angeläget att hälso- och sjukvården ökar stödet till dem som vill förändra sina levnadsvanor. Det gäller exempelvis vuxna som har diabetes. Vår uppföljning 2012 visar att ohälsosamma vanor är vanligare bland 30–60-åringar som redan vårdas för diabetes i primärvården än i befolkningen i stort. En av fyra röker och är fysiskt inaktiv. Riskfaktorerna har dessutom ökat något i gruppen de senaste fem åren.

Om även primärvården lämnade uppgifter till det nationella patientregistret, skulle vi få bra möjligheter att följa upp primärvårdens insatser, hur dessa når olika socioekonomiska grupper, vem som får vilka åtgärder etc. Det stimulerar primärvårdens kvalitetsutveckling och är därmed till gagn för såväl patienten som professionen.

Petra Otterblad Olausson, avdelningschef Socialstyrelsen
Lars-Erik Holm, generaldirektör Socialstyrelsen

Läs debattrepliken i Dagens Nyheter.

Repliken är ett svar på debattartikeln ”Socialstyrelsen vill registrera osunda svenskar”.

Kontakt

Petra Otterblad Olausson
avdelningschef

Lars-Erik Holm
generaldirektör

Presstjänsten
075-247 30 05