/
/
/

”Svensk hälsa och vård är fortfarande ojämlik”

den 24 januari 2017 kl. 09:00 Debattartikel

Debattartikel av Olivia Wigzell, generaldirektör, och Mona Heurgren, avdelningschef. Publicerad på DN Debatt den 24 januari 2017.

Vi svenskar lever allt längre och fler överlever sjukdomar som hjärtinfarkt, stroke och cancer. Samtidigt är hälsan och vården inte jämlik – och det fortsätter att finnas skillnader mellan kvinnor och män och mellan personer med olika lång utbildning. Socialstyrelsen ser flera förbättringsområden som exempelvis förebyggande hjärtsjukvård, självmordsprevention, fallskador, tandvård och väntetider inom vården.

Hälso- och sjukvården ska enligt lagen erbjudas på lika villkor oavsett om du är man eller kvinna, vilken utbildning du har, hur gammal du är eller var du bor och kommer ifrån. Så ser det inte alltid ut i dag. Svensk vård har fortfarande en bit kvar till jämlikhet – det visar Socialstyrelsens nya jämförelse av hälso- och sjukvården.

I den nya rapporten framgår att det har skett många förbättringar inom svensk sjukvård och att hälsan har blivit bättre. Medellivslängden har ökat sedan 1980, och även vid internationella jämförelser ligger Sverige högt.
Överlevnaden har ökat för flera sjukdomar, till exempel diabetes, hjärtinfarkt och stroke och är även bättre för ett flertal cancersjukdomar. Exempelvis lever i dag nära 90 procent av dem som fått prostatacancer och bröstcancer fem år efter diagnos.

I en undersökning från OECD har invånare i ett 30-tal länder fått svara på frågan hur de skattar den egna hälsan. Där hamnar Sverige näst högst, endast irländarna tycker sig ha en bättre hälsa.

Samtidigt finns det flera förbättringsområden utifrån målet att skapa en tillgänglig och jämlik vård i landet.Ett exempel rör kranskärlssjukdomar, där hjärtinfarkt ingår. Analyserar man statistiken syns skillnader mellan olika grupper i samhället. Män löper större risk än kvinnor att dö i kranskärlssjukdomar före 80 års ålder. Även utbildningsnivå spelar in. Bland män, 35 till 79 år, med enbart förgymnasial utbildning var antalet dödsfall per 100 000 nära 160. Bland män med eftergymnasial var antalet endast ungefär hälften så många. Även för kvinnor är dödligheten i kranskärls-sjukdomar högre bland dem med kortare utbildning.

Dessutom finns det skillnader i resultat mellan landstingen när det gäller kranskärlssjukdomar. Ett exempel är det fysiska träningsprogram som rekommenderas i Socialstyrelsens nationella riktlinjer till dem som haft en hjärtinfarkt. I vissa län hade över 80 procent av patienterna deltagit i ett sådant program, i andra län endast dryga 20 procent.

Antalet självmord ligger kvar på samma nivå som de senaste 15 åren. Här syns ingen positiv utveckling.
För både kvinnor och män är det tydligt att det är vanligare med självmord bland dem med kortare utbildning. Bland män med endast grundskoleutbildning är självmord dubbelt så vanligt som bland män med högskoleutbildning.
Vården kan arbeta med att förebygga och identifiera orsaker bakom genomförda självmord, till exempel om det inte har genomförts strukturerade självmordsbedömningar, om dokumentationen varit ofullständig eller om verksamheterna inte har följt de egna regionala vårdprogrammen.

Fallskador bland äldre är ett viktigt förbättringsområde. Fallskadorna har ökat sedan 2009 och i dag ligger siffran på 10 fallskador per 100 invånare som är 65 år och äldre. Det är stora skillnader mellan kvinnor och män, kvinnor skadas i betydligt större utsträckning än män.
Fallskadorna orsakar förutom ett stort lidande även samhället höga kostnader. 2014 kostade de enligt Socialstyrelsens beräkningar 7,4 miljarder för landstingen när det gäller den specialiserade vården och 3,7 miljarder för kommunerna.

Fallolyckor går dock att förebygga, med bland annat fysisk träning, kost och insatser när det gäller de äldres användning av läkemedel. Andra förebyggande åtgärder är snöröjning och sandning, bra utomhusbelysning, behandling av benskörhet, regelbundna läkemedelsgenomgångar och synundersökningar.

När det gäller tillgänglighet och väntetider i vården visar statistik i flera fall på skillnader mellan landstingen. I ett par län får exempelvis över 90 procent av patienterna en planerad operation inom 90 dagar, i ett annat bara drygt 50 procent. Väntetiden till besök i specialiserad vård inom 90 dagar varierar mellan landstingen, från cirka 65 upp till 93 procent.

Tandvård är ett annat område med stora skillnader sett till grupper med olika utbildningsnivå. I riket var det mindre än två tredjedelar, drygt 63 per 100 invånare, som fick en tandvårdsundersökning under tvåårsperioden 2014-2015.

Fler personer med högskoleutbildning än med grundskoleutbildning hade undersökts och fler kvinnor än män, 67 jämfört med 60 per 100 invånare. På länsnivå varierar siffran för tandvårdsbesök från nära 90 per 100 invånare för kvinnor med eftergymnasial utbildning i vissa län, ner till runt 40 av kvinnorna med förgymnasial utbildning i ett annat län.

Resultaten i rapporten är en viktig signal till alla aktörer – kommunerna, landstingen och staten – att se över hur arbetet kan utvecklas ytterligare för att uppnå målet om jämlik vård.

Sverige är inte ensamt om att se brister i jämlikheten som kan kopplas till utbildningsnivå. Många länder med väl utbyggda hälso- och sjukvårdssystem ser en positiv utveckling av de övergripande resultaten, men konstaterar samtidigt att hälsa och resultat varierar beroende på utbildningslängd. Trots denna kunskap har det varit mycket svårt att komma åt dessa ojämlikheter.

Analysen behöver fördjupas för att få bättre kunskap om vilka åtgärder som är effektiva, och framöver kommer Socialstyrelsen med fler analyser som kan bidra med fördjupad kunskap. Det sannolika är att det behövs en kombination av insatser för att främja hälsa, förbättra bemötande och stärka patientens ställning. En annan viktig fråga är hur man bättre når alla patientgrupper – oavsett bakgrund och utbildningsnivå. Ytterligare ett utvecklingsområde är tillgången till rätt personal i vården och kompetensutveckling.

Målet är att alla insatser inom hälso- och sjukvården ska ges utifrån patientens behov – oavsett kön, födelseland, bostadsort eller utbildningsnivå.

 

Olivia Wigzell, generaldirektör, Socialstyrelsen

Mona Heurgren, avdelningschef, Socialstyrelsen

 

Läs artikeln på DN Debatt.

 

Bakgrund. Rapporten

  • Socialstyrelsens publicerar 24/1 rapporten ”Öppna jämförelser 2016 – En god vård? – Övergripande uppföljning utifrån sex frågor om hälso- och sjukvårdens resultat”.
  • Öppna jämförelser av hälso- och sjukvården har publicerats sedan 2006.
  • Målet är att ge en övergripande bild av hälso- och sjukvårdens resultat och den är tänkt att bidra som underlag till förbättring av vården, till exempel genom att stödja övergripande arbete för att identifiera och prioritera områden där insatser är mer angelägna.

Kontakt

Presstjänsten
075-247 30 05