/
/
/

”Språket är viktigt för patientsäkerheten”

den 3 juni 2016 kl. 14:30 Debattartikel

Debattreplik av avdelningschef Erik Höglund och enhetschef Helena Scarabin i Dagens Medicin den 3 juni 2016.

Den viktiga rekryteringen av personal från andra länder är inte i farozonen på grund av de nya reglerna, språkkraven blir bara mer likvärdiga för sökanden från andra delar av världen, skriver Socialstyrelsen i en replik.

Socialstyrelsen ställer inte språkkrav som låser läkare och andra yrkesgrupper till ett specifikt prov, vilket rekryteringskonsulten Roger Augustini skriver i ett debatt inlägg som andas oro över den framtida rekryteringen av hälso- och sjukvårdspersonal inom EU.
Dessutom finns redan möjlighet att ansöka om legitimation och komplettera senare med uppgifter om språkkunskaper.

I hälso- och sjukvården är det avgörande att läkare, sjuksköterskor och annan vårdpersonal förstår varandra och patienterna; att man till exempel i en kritisk situation kan kommunicera tillräckligt bra på arbetsspråket i landet. Detta är viktigt för patientsäkerheten.
Kravet på språkkunskaper för hälso- och sjukvårdspersonal inom EU och EES införs med anledning av förändringar i ett EU-direktiv, yrkeskvalifikationsdirektivet, och förs in i svensk rätt genom en ny bestämmelse i Patientsäkerhetsförordningen. Detta betyder att lagstiftaren nu ställer samma krav på språkkunskaper för alla, oavsett utbildningsland.

Socialstyrelsens roll är att ta fram föreskifter som närmare beskriver dessa språkkrav. Dessa planeras att träda i kraft i juli. Vi kommer inte att införa be-gränsningar som rör hur man tillgodogjort sig sina språkkunskaper eller hur man bevisar dem, genom att ställa krav på särskild kurs eller särskilt prov. Tisusprovet, test i svenska för universitets- och högskolestudier, är endast ett exempel på prov som mäter språkkunskaperna. Detta exempel illusterar vilken nivå det rör sig om vad gäller språkkunskaperna. På universitets- och högskolerådets webbplats finns mer information om behörighetskrav i svenska.

Vi vill därför lugna debattören och eventuellt andra som hyser samma farhågor. Det går att ansöka hos Socialstyrelsen om legitimation och specialistbevis utan dokumentation av språkkunskaper. Socialstyrelsen inleder då prövningen och senare i processen finns möjlighet att komplettera ansökan med uppgifter om språkkunskaper. Även vi hyser förhoppningar om att detta kommer att krympa väntetiden och göra det enklare både för sökande och arbetsgivare.

Socialstyrelsens uppgift är att pröva om de krav som ställs i regelverken för att legitimationen ska erkännas i Sverige är uppfyllda. Vi ställer alltså ett slags minimikrav för legitimation, sedan är det upp till arbetsgivaren att ställa ytterligare krav utifrån aktuella behov i verksamheten. Som skribenten nämner förekommer det att landsting och regioner i offentliga upphandlingar som rör utlandsrekryteringar ställer krav på kunskaper i medicinskt fackspråk.

För att få legitimation att utöva ett yrke i hälso- och sjukvården i Sverige krävs kunskaper i svenska, danska eller norska. Dessa krav har länge gällt sökande från länder utanför EU. Den viktiga rekryteringen av personal från andra länder är inte i farozonen på grund av de nya reglerna, språkkraven blir bara mer likvärdiga för sökanden från andra delar av världen.

Läs repliken i Dagens Medicin. Repliken är ett svar på debattartikeln ”Möjligheten att rekrytera läkare inom EU i farozonen

Kontakt

Erik Höglund
075-247 30 00

Helena Scarabin
075-247 30 00