/
/
/

"Riktlinjerna ger utrymme för flera terapier"

den 6 februari 2018 kl. 19:00 Debattartikel

Debattreplik i Svenska Dagbladet den 6 februari 2018 av Lars-Torsten Larsson, Anders Berg och Mattias Fredricson samt företrädare för projektledningsgruppen NR depression och ångestsyndrom.

I en debattartikel i Svenska Dagbladet 5/2 framförs kritik mot de nationella riktlinjerna för vård vid depression och ångestsyndrom som Socialstyrelsen publicerade i december förra året. Debattörerna påstår bland annat att varken aktuell vetenskap, beprövad erfarenhet eller synpunkter som kommit in under remissperioden har beaktats under arbetet. Som vi påtalat i tidigare artiklar kunde dock inget vara mer felaktigt.

Syftet med Socialstyrelsens nationella riktlinjer är att bidra till en god och jämlik vård. En självklar utgångspunkt är alltid att de ska utgå ifrån bästa tillgängliga kunskap, vilket sker genom att rekommendationerna baseras på beprövad erfarenhet och internationell forskning av högsta kvalitet. Därigenom värnar vi också patientsäkerheten. Detta har naturligtvis varit gällande även för riktlinjerna för vård vid depression och ångestsyndrom. Liksom för Socialstyrelsens övriga nationella riktlinjer har också de synpunkter som lämnats under arbetet vägts samman och beaktats.

Debattörerna tar även upp den sedan många år diskuterade frågan om vilka terapiformer som ger bäst nytta för patienten. Diskussionen handlar till stor del om kognitiv beteendeterapi, KBT, i förhållande till psykodynamisk terapi, PDT. Enligt debattörerna medför riktlinjerna en alltför stor likriktning av terapiformer. Även detta är felaktigt.

Riktlinjen lyfter fram flera olika psykologiska behandlingsmetoder såsom interpersonell psykoterapi, IPT, kognitiv beteendeterapi, KBT, psykodynamisk terapi, PDT liksom psykopedagogisk behandling, PPB, för olika patientgrupper. Att KBT lyfts fram tydligast beror på att den har ett starkare vetenskapligt stöd för effekten, det vill säga mer tillförlitligt resultat, än andra psykologiska behandlingsmetoder.

Att det även bör finnas andra alternativ är ett tydligt budskap i riktlinjen. Det är också viktigt att komma ihåg att rekommendationerna är på gruppnivå, vilket innebär att det alltid kan finnas enskilda patienter som behöver annan behandling än den som har starkast rekommendation, och som då har rätt att erbjudas det.

De nationella riktlinjerna är utformade som en vägledning till beslutsfattare. I vårdpersonalens möte med en enskild patient måste behandlingen anpassas individuellt. I den situationen gäller Patientlagen (2014:821) där det framgår att när det finns flera behandlingsalternativ som står i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet ska patienten få möjlighet att välja det alternativ som denne föredrar. Patienten ska erbjudas den behandlingen, om det med hänsyn till den aktuella sjukdomen eller skadan och till kostnaderna för behandlingen framstår som befogat.

Debattörerna menar också att Socialstyrelsens nationella riktlinjer saknar stöd i andra jämförbara länders motsvarighet och att de därför borde få bedömas av experter utanför Sverige. Man får anta att debattörerna inte har tagit del av den särskilda internationella jämförelse som Socialstyrelsen låtit ta fram efter att synpunkter kommit in under remissperioden, och som bifogas i riktlinjerna. Sammantaget visar den rapporten på att man kommit fram till liknande slutsatser som Socialstyrelsen i flertalet av de jämförda länderna, något vi redan tidigare påpekat.

Avslutningsvis konstaterar Socialstyrelsen att den psykiska ohälsan ökar hos befolkningen, hos barn med över 100 procent på tio år. För unga kvinnor och unga män är ökningen närmare 70 procent. Om vården ska kunna möta den ökande psykiska ohälsan hos framför allt unga människor och för att fler ska få hjälp så tidigt som möjligt behöver nu en förändring ske. Och det är särskilt viktigt med en ökad tillgänglighet till flera olika typer av psykologiska behandlingsmetoder.

Syftet med Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom är just att påtala behovet av ökad tillgång till en förbättrad vård för alla som drabbas. Det är framförallt detta som bör ske och det är i allra högsta grad angeläget.

Cecilia Björkelund
seniorprofessor i allmänmedicin, Göteborgs universitet
Mats Fredrikson
seniorprofessor i klinisk psykologi, Uppsala universitet
Tord Ivarsson
docent i barn- och ungdomspsykiatri, Institutionen för neurovetenskap och fysiologi, Göteborgs universitet
Lars von Knorring
professor emeritus, Institutionen för neurovetenskap,
psykiatri, Uppsala universitet
Johan Lundberg docent, Institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet
Lise-Lotte Risö Bergerlind
psykiatriker, legitimerad psykoterapeut, chef regionalt kunskapsstöd för psykisk hälsa i Västra Götaland
Ingela Skärsäter
professor i omvårdnad, Högskolan i Halmstad
Anders Berg
projektledare, Socialstyrelsen
Mattias Fredricson
enhetschef, Socialstyrelsen
Lars-Torsten Larsson
avdelningschef, Socialstyrelsen

Läs repliken i Svenska Dagbladet. Repliken är ett svar på debattartikeln "Ensidig tilltro till KBT slår mot psykvården"

Kontakt

Anders Berg
075-247 45 18