/
/
/

Rikssjukvårdsuppdraget innebär ett stort åtagande

den 29 maj 2018 kl. 17:00 Debattartikel

Debattreplik av Kristina Wikner, chef för enheten för högspecialiserad vård. Publicerad på Läkartidningens webbplats den 29 maj 2018.

Redan 2009 föreslogs ett stort antal möjliga definitionsområden inom avancerad barn- och ungdomskirurgi vara av rikssjukvårdskaraktär. Socialstyrelsen gjorde då bedömningen, efter inkomna synpunkter, att det skulle få för stora negativa konsekvenser på de befintliga barnkirurgiska och närliggande pediatriska verksamheterna i landet om alla dessa områden skulle bli rikssjukvård.

Utredningen avseende avancerad barn- och ungdomskirurgi återupptogs 2015, och 2016 presenterades ett nytt förslag för Rikssjukvårdsnämnden. Förslaget innehöll ett mindre antal diagnos- och åtgärdskoder där centralisering skulle ge stor patientnytta samtidigt som konsekvenserna på övrig verksamhet bedömdes bli begränsade.

Rikssjukvårdsnämnden beslutade 2016 att gå vidare med detta förslag till definition, som omfattar ungefär 110 patienter per år. En tillståndsutredning och ett ansökningsförfarande inleddes i och med detta. 2017 fattade Rikssjukvårdsnämnden beslut om att bevilja Stockholms läns landsting samt Region Skåne tillstånd att bedriva rikssjukvård inom viss avancerad barn- och ungdomskirurgi.

Rolf Christoffersson framhåller i sin debattartikel i Läkartidningen att de kapacitetsproblem som i dag finns inom bland annat barnintensivvården är ett skäl för att inte genomföra Rikssjukvårdsnämndens beslut. Detta argument framfördes även av Region Uppsala till nämnden innan beslutet fattades.

Att ta på sig ett rikssjukvårdsuppdrag innebär ett åtagande att genomföra vården i enlighet med de villkor som framgår av beslutet. Det åligger Stockholm läns landsting och Region Skåne att tillse att de resurser som krävs för uppdraget också finns tillgängliga. Detta kräver sannolikt både insatser i den egna verksamheten och en fungerande och väl utbyggd samverkan med andra.

Sverige har i dag ett kapacitetsproblem i barnintensivvården. Detta problem blir varken mindre eller större av att vissa kirurgiska ingrepp centraliseras. Centraliseringen skulle kunna innebära att viss omfördelning av intensivvårdspatienter kommer att behöva ske.

Syftet med beslutet, liksom med andra rikssjukvårdsbeslut, är att samla patienterna till färre enheter och därigenom ge bättre förutsättningar för att öka kvaliteten på vården, bedriva forskning samt göra vården mer jämlik.

Kristina Wikner, chef för enheten för högspecialiserad vård, Socialstyrelsen

Läs debattrepliken i Läkartidningen.

Kontakt

Presstjänsten
075-247 30 05