/
/
/

Replik till "använd socialtjänsten rätt"

den 1 juli 2015 kl. 09:00 Debattartikel

Debattreplik av Beatrice Hopstadius och Marit Birk, Socialstyrelsen, i Socionomen nummer 5 2015.

Kompetent personal som har tid och möjlighet att föra samtal med personer som söker stöd är grundläggande för all utveckling inom socialtjänsten. Men vi vill vrida fokus tillbaka till barnen. Avsikten med föreskrifterna och de allmänna råden om våld i nära relationer är att det inte längre ska råda tvekan om när en utredning ska inledas, så att socialsekreterare kan bedöma vilken hjälp ett barn behöver.

Vid tillsyn av Socialstyrelsen och Inspektionen för vård och omsorg, visade det sig att förhållandevis få av barnen som anmälningarna till socialtjänsten gällde utreddes. Barn som misstänktes ha bevittnat eller själva utsatts för våld uppmärksammades inte alltid. Det fanns brister i kunskap, handläggning, dokumentation, men även i att ge stöd till dessa barn samt våldsutsatta kvinnor.

Det fanns stora skillnader i kommunernas arbete. Enskilda fick inte en likvärdig behandling och ytterst fanns risk för bristande rättssäkerhet. Därför tog vi fram föreskrifter, bindande juridiska regler. Detta är en viktig signal från Socialstyrelsen till politiker i landets kommuner att prioritera dessa frågor - att utreda våld både när det gäller barn och vuxna.

Skribenterna betonar att en anmälan inte behöver betyda att barn i familjen har bekymmer. Det kan finnas andra skäl bakom en anmälan och anmälaren kan rent av ha tagit fel på person. Då blir en utredning ett stort ingrepp i familjens liv. De ifrågasätter även tidsfristen för förhandsbedömningen.

Om uppgifterna rör fel person behöver inte en utredning inledas eftersom det då saknas misstanke om våld mot barnet. En utredning ska inte heller göras mer omfattande än vad som behövs i det enskilda fallet. Föreskrifterna syftar till att säkerställa att barn som lever med våld inte missas då arbetsbelastningen är hög och personalomsättningen stor. Tiden för förhandsbedömningen regleras i socialtjänstlagen, inte i Socialstyrelsens föreskrifter.

I socialtjänstlagen står även att socialnämnden ansvarar för att personalen har lämplig utbildning och erfarenhet för uppgifterna. I föreskrifterna utvecklas att handläggaren bör ha kunskap om våld och andra övergrepp samt förmåga att omsätta kunskapen i praktiskt arbete.

Vi anser inte att det är överdriven kontroll att kräva att kommuner har fastställda mål för arbetet med våldsutsatta barn och vuxna, och att man beskriver hur dessa mål ska uppnås. Inte heller att det endast är en administrativ fråga om socialnämnden har rutiner för hantering av skyddade personuppgifter. Den rutinen kan vara livsviktig.

Nämnden ska tydligt peka ut vem eller vilka som har ansvaret för att utreda våld mot barn eller vuxna, fatta beslut och följa upp ärenden. Ansvar som inte är tydligt kan falla mellan stolar och vi vet alla att konsekvenserna då kan bli förödande.

Socialtjänsten har stora befogenheter och kan gripa in i människors liv. Därför det är viktigt att besluten inte blir godtyckliga. Rättsäkerhet kräver ofta ett visst mått av administration.

Föreskrifterna, de allmänna råden och handboken om våld kan användas för att skapa god struktur och rutiner som bidrar till att göra arbetet enklare och bedömningarna mer likvärdiga. För att vårt kunskapsstödjande material ska nå kommunerna och ge socialtjänsterna ett metodstöd har Socialstyrelsen även samarbetat med länsstyrelserna som erbjuder utbildningar och stöd för implementering.

Föreskrifterna finns till för att stärka skyddet för våldsutsatta barn och vuxna. De är en signal om att de personer socialtjänsten arbetar med är prioriterade, och att samhället anser att det är viktigt att ge dem insatser och hjälpa dem ur sin situation. Det finns ingen motsättning i detta och att socialsekreterares kunskaper och erfarenheter ska användas fullt ut, snarare tvärtom. Förskrifterna ger ett starkt mandat till socialsekreterarna att göra kvalitativa insatser för våldsutsatta, och detta arbete backas upp av Socialstyrelsens kunskapsstödjande material.

Beatrice Hopstadius, enhetschef

Marit Birk, jurist och kontaktperson för frågor om våld i nära relationer

Båda vid Socialstyrelsen

Kontakt

Beatrice Hopstadius
075-247 36 70

Marit Birk
075-247 38 74