/
/
/

"Psykvården i Sverige räcker inte till"

den 15 maj 2018 kl. 09:00 Debattartikel

Debattartikel av Olivia Wigzell, generaldirektör på Socialstyrelsen. Publicerad på Svenska Dagbladets webbplats den 15 maj 2018.

Aktuella siffror visar en snabb ökning av den psykiska ohälsan hos barn och unga. Socialstyrelsen konstaterade i december förra året att det har skett en fördubbling på tio år och att 190 000 barn och unga i dag lider av någon form av psykisk ohälsa. För barn i åldern 10–17 år var ökningen drygt 100 procent mellan 2006 och 2016, och för unga vuxna, 18–24 år, närmare 70 procent.

Det här är en argumenterande text med syfte att påverka. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

För några veckor sedan presenterade Folkhälsomyndigheten liknande uppgifter efter att ha undersökt utvecklingen av den psykiska ohälsan hos 13- och 15-åringar sedan mitten av 1980-talet. Resultatet var också där en fördubbling av symtom på stress och psykisk ohälsa, som sömnsvårigheter, nedstämdhet och magont.

Eftersom många av de som blir sjuka får svårigheter att klara vardagsliv och skola är det viktigt med det förebyggande arbetet, tidig upptäckt, bra bemötande, kunskapsbaserad behandling och god tillgänglighet till vård och behandling. Det finns i dag stora brister i såväl tillgänglighet som samverkan. Ett nationellt arbete pågår därför för att stödja tidiga och samordnade insatser riktade till barn och unga.

Med avsikt att förbättra vården har regeringen och Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, ingått årliga överenskommelser om stöd till riktade insatser för barn, unga och vuxna, inom området psykisk hälsa. Drygt 1,5 miljarder kronor i statliga stimulansmedel har sammanlagt betalats ut för 2016 och 2017 och i år ska ytterligare 1,4 miljarder kronor fördelas.

Socialstyrelsen publicerar i dag en uppföljning av den senaste satsningen. Uppföljningen, som bland annat haft särskilt fokus på barn och unga, visar att arbetet hittills till stor del har handlat om att göra behovsanalyser och handlingsplaner. Medlen har också använts till kompetenshöjande insatser för personalen, ökad brukarmedverkan och att öka tillgängligheten till utredning och behandling.

Socialstyrelsen presenterar samtidigt en attitydundersökning inom området psykisk sjukdom. Där refereras till internationella studier som bland annat visar att det har blivit mer accepterat att söka professionell hjälp vid psykisk ohälsa. Att den hjälp som står till buds inte verkar räcka till har allmänheten enligt undersökningen en tydlig uppfattning om, enbart en av fyra anser att personer med psykiska problem får den hjälp de behöver inom sjukvården.

Socialstyrelsen har under en längre tid påpekat behovet av en ökad tillgång till framförallt psykologisk behandling, senast i de nationella riktlinjerna för vård vid depression och ångestsyndrom som färdigställdes i december förra året. Hög tillgänglighet och kontinuitet är också ett krav för att minska risken för suicid. Vi vet också att personer med psykisk ohälsa har större risk för att drabbas av andra sjukdomar. I riktlinjerna framhålls vikten av tidig upptäckt, diagnos och behandling samt att i princip alla barn och ungdomar, var man än bor i landet, med depression och ångestsyndrom ska kunna erbjudas någon form av psykologisk behandling.

Det finns goda exempel där stimulansmedlen till kommuner och landsting används till insatser för ökad tillgång på vård och behandling för barn och unga, framför allt vad gäller förebyggande insatser, tidig upptäckt och behandling och en aktiv uppföljning med god kontinuitet. Det handlar bland annat om utveckling av första linjen-verksamheter inom primärvården, vars syfte bland annat är att underlätta för barn, unga och familjer som söker vård första gången att få hjälp.

Sedan den 1 januari 2017 deltar sex vårdcentraler i Västra Götaland i ett pilotprojekt med extra resurser, för att ta hand om barn och unga med psykisk ohälsa, och med särskilt fokus på korta psykopedagogiska behandlingar. En första utvärdering visar att barn och unga och föräldrar har varit mycket nöjda med hjälpen de fått.

I Socialstyrelsens uppföljning av hur stimulansmedlen för 2016–2017 har använts konstateras också att regeringens satsning på att förstärka ungdomsmottagningarnas arbete har gett gott resultat. Den övervägande delen av pengarna gick där till att öka bemanningen. Därutöver användes pengarna framför allt till att utöka mottagningarnas öppettider men också till att starta helt nya mottagningar. Detta är några konkreta exempel på hur tillgängligheten till vård vid psykisk ohälsa kan öka.

Fler sådana initiativ behöver tas.

I regeringens stimulanspåse för riktade insatser inom området psykisk hälsa för i år finns alltså 1,4 miljarder kronor, nästan lika mycket pengar som sammanlagt betalats ut de senaste två åren. Det är nu dags att dra nytta av grunden som lagts genom de handlingsplaner och utvecklade samarbetsformer mellan kommuner och landsting som tagits fram samt att ta vara på den stora kunskap som  idag finns inom barn- och ungdomspsykiatrin om vad som kan och behöver göras.

För att satsningen ska leda till bättre och en mer tillgänglig vård behöver arbetet framöver inriktas på implementering. Vården behöver utformas utifrån barns och ungas behov och ta höjd för den stora ohälsa vi vet finns.

Om ett år ska Socialstyrelsen presentera en slutrapport som inkluderar en uppföljning av effekterna av regeringens stöd till insatser inom området psykisk hälsa. Då bör vi ha förbättrat barns och ungas, och även vuxnas förutsättningar för en god psykisk hälsa, genom fler förebyggande insatser, ökat tillgången till vård och stöd och minskat risken för suicid.

Olivia Wigzell
generaldirektör Socialstyrelsen

Läs debattartikeln i Svenska Dagbladet här.