/
/
/

Placerade barn mår dåligt

den 7 mars 2013 kl. 00:00 Debattartikel

Debattartikel av generaldirektör Lars-Erik Holm och enhetschef Mona Heurgen, Socialstyrelsen, i Svenska Dagbladet den 7 mars 2013.

Placerade barn och unga är överrepresenterade när det gäller självskador och bruk av psykofarmaka – och har högre dödlighet. På punkt efter punkt ges de sämre möjligheter, skriver Lars-Erik Holm och Mona Heurgren, Socialstyrelsen.

Under ett år omhändertas drygt 26 000 barn och unga i samhällets vård, vilket motsvarar 1,1 procent av alla i åldersgruppen 0–20 år. De placeras i familjehem eller HVB (hem för vård eller boende) av socialnämnden i kommunen där de bor.

I dag publicerar Socialstyrelsen utvärderingen ”Vård och omsorg om de placerade barnen”. Rapporten ger en alarmerande bild av de placerade barnens uppväxt, hälsa och utbildning:

  • Dödligheten är nära fem gånger så hög bland ungdomar som är eller varit placerade jämfört med andra unga i åldern 15–24 år.
  • Tio gånger fler barn och unga som är placerade på HVB har vårdats för självskador än barn och unga som inte varit placerade.
  • 15–19 gånger fler barn och unga som är placerade i HVB tar regelbundet sömnmedel, antidepressiva eller antipsykotiska läkemedel jämfört med barn och unga i hela befolkningen.
  • Bara 6 av 10 som placerades före 10 års ålder går ut grundskolan med grundläggande gymnasiebehörighet (godkänt i svenska, engelska och matematik) jämfört med 9 av 10 i hela ungdomsgruppen. För dem som placerades första gången efter 12 års ålder är förutsättningarna ännu sämre.
  • Det är fem gånger vanligare med långvarigt ekonomiskt bistånd bland unga vuxna som varit placerade i familjehem jämfört med dem som inte varit placerade.

Från forskningen vet vi att placerade barn ofta inte får sina behov tillgodosedda när det gäller utbildning och hälsa. Vi vet också att en lyckad skolgång är den viktigaste faktorn för att få ett bra vuxenliv. Skapliga eller bra betyg i årskurs 9 minskar risken för tidig död, ohälsa och psykosociala problem som missbruk, självskadehandlingar, kriminalitet och försörjningsproblem.

Resultaten i vår utvärdering är oroväckande entydiga när det gäller läkemedelsanvändningen. Placerade barn tar regelbundet psykofarmaka i mycket högre grad än andra barn och unga. Den klart högsta användningen av läkemedel har de som är placerade i HVB.

Psykofarmaka kan behövas i vissa fall men de stora skillnaderna i användningen mellan olika landsting tyder på att utskrivningen måste ses över. Socialstyrelsen rekommenderar även kommuner och landsting att arbeta förebyggande.

Barnets behov och barnets bästa måste alltid stå i centrum. Det som barnen själva tar upp när Socialstyrelsen frågat vad som är viktigt för att förbättra omsorgen är behovet av trygghet och säkerhet, att familjehemsföräldrar och personal på institutioner är snälla och att de blir väl behandlade. Många barn berättar också att det kan vara svårt att få tag i sin socialsekreterare och att det är jobbigt när de måste byta socialsekreterare.

Socialsekreterare som arbetar med utsatta barn och unga har ett av socialtjänstens viktigaste och mest ansvarsfulla uppdrag. Det rymmer svåra juridiska prövningar samtidigt som det kräver goda kunskaper om barn, samtalsmetodik med mera. I dag är många socialsekreterare som arbetar med barn och ungdomar nyutexaminerade. Det är viktigt att socialnämnderna ser till att de får stöd för att orka fortsätta arbetet en längre tid.

Kommunerna arbetar med att förbättra kvaliteten inom barn- och ungdomsvården och framsteg görs. Det gäller bland annat placerade barns och ungas behov av sammanhållna samhällsinsatser från olika aktörer. Sedan 2011 har andelen överenskommelser om samverkan mellan kommuner och barnhälsovården respektive barn- och ungdomspsykiatrin ökat med 20 procent. Men den senaste jämförelsen visar också att sådana överenskommelser fortfarande saknas i 20–30 procent av kommunerna.

Här är våra rekommendationer:

  • Kommuner som inte har överenskommelser om samverkan med andra aktörer behöver se till att dessa kommer till stånd, och sedan omsätts i praktiskt samarbete.
  • Socialnämnderna bör ge socialsekreterarna som arbetar med barn och unga de bästa förutsättningarna för att klara sitt viktiga och svåra uppdrag.
  • Placerade barn behöver få hjälp att bättre klara skolarbetet eftersom det är den enskilt viktigaste skyddsfaktorn för att få ett bra liv som vuxen.
  • Det behövs kunskap och medicinsk kompetens i kommunerna när det gäller behandling med psykofarmaka och stöd kring frågor som rör psykiska problem hos barn och unga i HVB och familjehem.
  • Utskrivningen av psykofarmaka sker på olika grunder i olika delar av landet. Landstingen behöver se över utskrivningen till barn och unga och användandet av alternativa insatser.

Tidiga insatser kan leda till ett minskat behov av placeringar för barn och unga. Det vi gör i dag kommer att spegla barns och ungas vuxenliv lång tid framöver.

Socialstyrelsen vill underlätta för kommunerna genom bland annat öppna jämförelser, nationella utvärderingar, föreskrifter, handböcker och vägledningar. Närmast på tur under 2013 står ett utbildningsmaterial för jour- och familjehem och en bedömningsmetod så att kommunerna kan rekrytera familjehem som är trygga och säkra.

Utvärderingen vi publicerar i dag uppmanar till handling på alla nivåer – i kommunerna, landstingen och staten. Samhället måste bli en bättre förälder. Många placerade barn och unga far, eller riskerar att fara, mycket illa.

Lars-Erik Holm, generaldirektör, Socialstyrelsen
Mona Heurgren, enhetschef, Socialstyrelsen

Läs debattartikeln i Svenska Dagbladet.

Kontakt

Presstjänsten
075-247 30 05

Mona Heurgren
075-247 36 09