/
/
/

"Otillräckligt underlag för att bedöma effekten av fysisk aktivitet"

den 9 februari 2017 kl. 16:25 Debattartikel

Debattreplik i Läkartidningen efter en artikel av Mats Hallgren som vill uppmuntra Socialstyrelsen att sätta större fokus på fysisk aktivitet vid vård vid depression och ångest. Av Arvid Widenlou Nordmark med flera. Publicerad den 9 februari 2017.

Mats Hallgren och medarbetare vill med en debattartikel i Läkartidningen (nr 6/2017) uppmuntra Socialstyrelsen att sätta större fokus på fysisk aktivitet vid vård vid depression.

Socialstyrelsen delar uppfattningen att det är en viktig fråga att belysa och rekommenderar också att hälso- och sjukvården ska kunna erbjuda fysisk aktivitet till vuxna med lindrig till medelsvår egentlig depression. Fysisk aktivitet ger stor effekt på depressionssymtom jämfört med placebo och kan ha positiv effekt på somatisk ohälsa, men det vetenskapliga underlaget är begränsat.

Som en del i remissversionen av Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom publiceras det samlade kunskapsunderlaget på Socialstyrelsens webbplats. Där framgår i detalj vilka artiklar Socialstyrelsen baserar sina bedömningar på och hur dessa värderats.

Socialstyrelsen menar alltså att det vetenskapliga underlaget är otillräckligt för att bedöma effekten av fysisk aktivitet på depressionssymtom för vuxna med egentlig depression jämfört med sedvanlig behandling. Bakgrunden är att de studier vi granskat har kvalitetsbrister. Det handlar till exempel om stora bortfall, att personerna som deltog i studierna framför allt hade rekryterats via annonsering och att det inte tydligt framgår vilken grad av depression deltagarna hade. Eftersom fysisk aktivitet kan ha olika effekter beroende på depressionens svårighetsgrad är det svårt att överföra resultaten till personer i vård och behandling.

Sammanfattningsvis konstaterar Socialstyrelsen att det finns vetenskapligt stöd för att fysisk aktivitet ger förbättringar för personer med depressiva symtom men att stödet är begränsat för att bedöma om personer med diagnostiserade depressioner kan behandlas framgångsrikt med fysisk aktivitet inom hälso- och sjukvården. Generellt saknas studier som utvärderar effekterna både på kort och lång sikt av fysisk aktivitet för vuxna med egentlig depression.

Mats Hallgren och medarbetare tar upp nytillkomna studier som publicerats under 2016. Vi tar tacksamt emot synpunkterna. För närvarande pågår en remissrunda. Fram till den 31 mars är alla välkomna att lämna synpunkter som kan bidra till att ytterligare höja kvaliteten i riktlinjerna. Parallellt arbetar Socialstyrelsen med att uppdatera kunskapsunderlagen utifrån nytillkomna studier.

Under våren och försommaren kommer inkomna remissvar tillsammans med eventuella nya studier att värderas och kunna ligga till grund för slutversionen, som publiceras under hösten 2017.

Cecilia Björkelund, senior professor, allmänmedicin, Göteborgs universitet
Mats Fredrikson, leg psykolog, senior professor, klinisk psykologi, Uppsala universitet
Tord Ivarsson, docent, associate professor, barn- och ungdomspsykiatri, Göteborgs universitet
Lars von Knorring, psykiater, professor emeritus, institutionen för neurovetenskap, psykiatri, Uppsala universitet
Johan Lundberg, psykiater, docent, institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska institutet
Lise-Lotte Risö Bergerlind, psykiater, leg psykoterapeut, chef, Regionalt kunskapscentrum för psykisk hälsa i Västra Götaland
Ingela Skärsäter, professor, Högskolan i Halmstad
Arvid Widenlou Nordmark, enhetschef, Socialstyrelsen
Samtliga företrädare för Socialstyrelsens projektledningsgrupp i arbetet med nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom.

Kontakt

Erik Åhlin
075-247 37 94